Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

Title: [Frontline bureaucrats discretion in the transition to Establishment Reform]This essay aims to study discretion among frontline bureaucrats as an important factor in the integration of immigrants. In contrast to other studies of discretion this essays has its focus on a new establishment reform that has been recently legislated. The theoretical frame is based on the concept of frontline bureaucracy developed by M. Lipsky (2010). In the analysis of the discretion in this specific area I have been inspired by I.

I denna uppsats vänder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien är att skapa förståelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs åsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgångspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien återfinns kring en förförståelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund många gånger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmålande av invandrare som främmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger på en kvalitativ ansats där empirin baseras på intervjuer.Resultatet påvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrämjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utläsa flertalet motsägelser däribland att ansvaret för integrationen åläggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvändigheten av ett ömsesidigt bemötande.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis. The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population.

Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Vi lever i tiden där stora folkvandringar är ett faktum och dessa har lett till att var och en avoss kommer i kontakt med människor från andra delar av världen. Den ?negativa? sidan av folkvandringar är att allt större andel av invånare i Sverige inte har svenska som modersmål.Språket har centralt betydelse under mötet mellan patienter och vårdpersonalen. Problem som kan uppstå vid språksvårigheter, är inte bara språkliga utan även kulturella eftersom kultur och språk går hand i hand.SyfteSyfte med denna uppsats var att beskriva och belysa hur livssituation för patienter som harserbokroatiska som modersmål och inte behärskar svenska språket påverkas. Särskilt ville jag belysa hur språksvårigheter påverkar kommunikationen då patienter gör besök inom vården.MetodDenna studie genomfördes som en intervjuundersökning.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V.

The purpose of this enquiry was to study how the rhetoric about immigrants (invandrarprat) influences the interpretation of reality in regards to new swedes. The study was conducted with the help of qualitative interviews with eight new swedes who, apart from their country of origin, by Swedish social standards would be considered average. Two questions were examined for the purpose of this study:1. How do new swedes react to rhetoric about immigrants?2.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

I bemötandet finns många olika aspekter och har stor påverkan när sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet är sjukgymnastens förståelse för patienten. Många nya invandrare kommer till Sverige varje år och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och därmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara värdefullt att förstå vad som påverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primärvårdsjukgymnasters upplevelser av vad som påverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet påverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbättras. Metod: Intervjuer med sex primärvårdssjukgymnaster i Norrbotten som träffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriär.

Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

Riskkommunikation till invandrare är ett problem i dagens Sverige. Detta har uppmärksammats av Suzan Rashid och Jasmita Jansaris enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Jönköpings räddningstjänst. En annan tragisk händelse som delvis kan knytas till dålig riskkommunikation är branden i Rinkeby där sex unga kvinnor och en mamma med somaliskt ursprung miste sina liv. Syftet med denna rapport är att ge Jönköpings räddningstjänst en teoretisk inblick i hur det är möjligt att nå icke-svenska personer med riskinformation. Under rapportens gång har det dykt upp olika strategier för att lösa problemet med att nå icke-svenska personer.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag på den svenska marknaden satsar på muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens påverkan på konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar även vad som gjorts i andra länder när det gäller vårt valda område. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn på frågan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor för att ge respondenterna möjlighet att själva formulera sina svar och därmed återspegla mer av sin egen kunskap på området.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.