Syftet med uppsatsen är att undersöka anställdas upplevelser av att utföra arbete som ligger utanför arbetsavtal och i strid med regler samt illegala och illegitima sanktioner som utförts av chefer och arbetsgivare. En arbetstagare som blir medlem i en organisation och skriver på ett anställningskontrakt ger upp en del av sin frihet. Statens lagar och arbetsmarknadens parters regleringar ger arbetsgivarna rättigheter och skyldigheter att leda och fördela arbetet samt att utdela bestraffningar. Det är inte endast bestraffningar som utdelas i arbetet utan anställda får även utföra sådant som inte regleras enligt lagar och avtal.Kvalitativ metod har används där intervjuer tillsammans med organisationsteori nyttjats för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Resultaten visar att arbetstagare varit med om både illegala och illegitima bestraffningar och arbetsförhållanden. Arbetstagares beroendeställning till arbetsgivaren är högre än vice versa.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

För etthundrafjorton år sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv år senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlängtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de två år som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frånvaro. En av de grupperna är invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas där för allaså behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Vi lever i ett mångfaldssamhälle där alla medborgare ska ha rätt till lika service från förvaltningen. När förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet måste man beakta mångfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frågan är om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativärden fått stå tillbaka för ekonomiska värden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt Försäkringskassan, gjort för att möta invandrare.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor..

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FärdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information.Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl.Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation.Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till.

Kan Sverige lära sig något om invandring och flyktingmottagande från ett land som ligger på andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lång historia av invandring och det är en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar årligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hälften av invandrarna väljer att bosatta sig i mångmiljonstaden Toronto.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlända invandrare ? myndighetspersoner, SFI-lärare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken präglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegränsad svenskundervisning. Fokus låg på invandrare med kort utbildningsbakgrund.Datainsamlingen byggde på semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats.Resultatet uppvisar klara tecken på motsägelsefullhet angående den rådande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nämnare när det gäller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, något som mestadels beror på de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar. Av lärarna ses SFI främst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se på utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument.

Den här studien beskriver hur det har varit och hur livet är idag för tre grupper av äldre invandrare med annat modermål än det svenska och hur det svenska språket har påverkat deras liv. I Sverige förväntas populationen av äldre invandrare öka i de närmaste åren därför är det viktigt att försöka få en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det är och vilka eventuella hinder och förväntningar de ser inför sitt åldrande i relation till det svenska språket. Studien är baserad på empirin som kommit från tre fokusgruppintervjuer med äldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrågor och därmed har de varit fria att berätta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce..

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.