Syftet är att genom en litteraturgranskning av vetenskapligt publicerade forskningsartiklarundersöka vad peer-tutoring som en form av kooperativt lärande kan innebära för möjlighetentill social interaktion och lärande när elever med funktionsnedsättning inkluderas i enIdrottsundervisningssituation. Många elever med funktionsnedsättning är inte inkluderade iIdrottsundervisningen som de skulle önska, detta begränsar deras påverkansmöjlighet till godhälsa genom fysisk aktivitet. Kooperativt lärande och peer-tutoring har visat sig gemöjligheter till ökad social interaktion och lärande. Sökmetod: Tio vetenskapligt publiceradeartiklar granskades och tre återkommande områden kunde skönjas. Dessa var socialinteraktion, lärande hos eleverna och lärarens roll i undervisningssituationen.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till Idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad Idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen är att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten åsyftas parametrar såsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de båda undervisningsformerna. Studien bygger på fyra frågeställningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmänna uppfattningen råder på skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad Idrottsundervisning. Fortsättningsvis behandlas även påverkan på klassrumsklimatet samt betygen. Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett fastställt intervjuschema.

Syftet med denna studie var att se om och hur Montessoripedagogiken används i Idrottsundervisningen. Vi har använt oss av läroplansteorin som utgår från vad Bernstein (1971) och Lundgren (1979) framställt. Linde (2000) tar Bernsteins och Lundgrens arbeten i anspråk i sin utveckling av läroplansteorin där han beskriver hur det praktiskt går till när läroplaner skrivs, tolkas och tillämpas. Vi har tittat på Montessoris sex grundprinciper frihet, struktur och ordning, verklighet och natur, atmosfär och skönhet, social träning samt Montessorimaterialet. Undersökningen har utgått från frågeställningarna; gör idrottsläraren några urval i sin Idrottsundervisning utifrån Montessoripedagogikens sex grundfaktorer? Hur förverkligar och iscensätter idrottsläraren Montessoripedagogikens sex grundfaktorer i Idrottsundervisningen? Undersökningsgruppen bestod av fyra idrottslärare på Montessorigrundskolor i Skåne och undersökningen ägde rum hösten 2009.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov.

Bollspel som innehåll i Idrottsundervisningen har från många håll kritiserats för sin stora utbredning. Det övergripande syfte med denna studie är att få en inblick i idrottslärares verksamhet och tolkning av styrdokumenten med fokus på bollspel. Hur ser deras terminsplaneringar ut samt vad anser de om bollspelets legitimitet och utrymme i Idrottsundervisningen för grundskolans senare år?Studiens konkreta frågeställningar är:* Anser idrottslärarna att bollspel har en berättigad plats i Idrottsundervisningen för grundskolans se- nare år?* Hur motiverar idrottslärarna inkludering/exkludering av bollspel i Idrottsundervisningen utifrån kursplanen?* Vad anser idrottslärarna om bollspelets utrymme i Idrottsundervisningen?Den metod och det material som använts är tre kvalitativa samtalsintervjuer med tre verksamma id- rottslärare i grundskolans senare år samt deras terminsplaneringar.Resultatet visar att samtliga idrottslärare anser att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervis-ningen samt att deras främsta motivering till detta är aktivitetens popularitet och att det är roligt. Id- rottslärarnas motiveringar utifrån kursplanen har främst anknytning till kunskapsområdet Rörelse men även till hälsoperspektivet.

Syfte och frågeställningar:Studien avser att undersöka om högstadieelever får prova på friluftsliv och utevistelse i sin Idrottsundervisning utifrån kunskapsmålen i Lgr 11 samt hur nöjda de är med momentet friluftsliv och utevistelse.Frågeställningar:Vilka moment inom ämnet friluftsliv och utevistelse får eleverna prova på i sin Idrottsundervisning utifrån kursplanen?Hur ser de inbördes förhållandena ut mellan momenten inom friluftsliv och utevistelse i Idrottsundervisningen enligt eleverna?MetodTotalt deltog 124 högstadieelever från en skola i Danderyds kommun. Eleverna fick besvara en pilottestad enkät med frågor om deras undervisning i friluftsliv och utevistelse. Enkäten utformades efter kunskapsmålen i Lgr 11. Insamlad data bearbetades i Excel och Statistica.Resultat:Resultatet visade att de flesta elever upplever att de fått prova på samtliga moment inom friluftsliv och utevistelse i skolan enligt Lgr 11.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans Idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla Idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6.Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri Idrottsundervisning?Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6.Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar Idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans Idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning främst utgått från elevernas val av gymnasieprogram, har någon betydelse för elevernas inställning till idrottsämnet. Som idrottslärare är det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att få dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Syftet med uppsatsen är att beskriva Idrottsundervisningen på en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lärarnas pedagogiska och didaktiska arbetssätt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska närområdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssätt som är överförbara till svensk Idrottsundervisning. Frågeställningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssätt som används och hur medierande verktyg samt närområdet utnyttjas vid Idrottsundervisningen. Uppsatsen är en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer använts som verktyg för att samla in data.Resultatet påvisar att pedagogerna på skolan oftast använder sig av en auktoritär ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

Undersökningens syfte är att studera varför det fortfarande bedrivs särundervisning istället för samundervisning på vissa högstadieskolor, hur idrottsämnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lärares synsätt på de olika undervisningsmetoderna. Dettagenomförs med litteraturstudier, intervjuer av lärare samt elevenkäter.Genom denna undersökning utvecklar vi våra motiveringar till det undervisningssätt som vi i framtiden kommer att bedriva. Då vi har använt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssätten är att föredra för att främja jämställdhet då ren samundervisning oftast bedrivs på pojkars villkor..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att försöka öka elevers självkänsla på idrotten genom att låta dem få arbeta på sin egen nivå samt undersöka om genusperspektivet fått något utslag. Utvecklingsarbetet genomfördes under vår sju veckor långa verksamhetsförlagda utbildning med en klass i år åtta. För att få fram ett resultat i vår undersökning har vi använt oss av två olika mätinstrument, enkäter och intervjuer. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att man kan öka elevers självkänsla genom att låta dem arbeta nivåanpassat på idrottslektionerna. Vår slutsats är att det framförallt är tjejerna som har vunnit på att arbeta nivåanpassat på idrottslektionerna..