Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur Idrottslärares syn på kunskap i ämnet Idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6?FrågeställningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet Idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet Idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas?MetodUndersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet Idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet Idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFå lärare inom ämnet Idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet Idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet Idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen.

I tidigare forskning nämns sällan Idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i Idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet Idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och Idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i Idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i Idrott och hälsa och specialpedagoger.

Syftet med denna studie är att belysa gymnasielärares syn på begreppet hälsa och hur de definierar hälsobegreppet inom ämnet Idrott och hälsa. Vidare är syftet att undersöka på vilket sätt dessa lärare beskriver att de arbetar med hälsa i ämnet på gymnasiet utifrån kursplanen Idrott och hälsa 1. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur definierar lärare i Idrott och hälsa begreppet hälsa? Hur beskriver lärare i Idrott och hälsa begreppet hälsa inom ramen för Idrott och hälsa? och Hur framställer lärare i Idrott och hälsa att de arbetar med hälsa i sin undervisning utifrån kursplanen Idrott och hälsa 1?Kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika gymnasieskolor har använts som metod för att insamla data till undersökningen. Studien är en kandidatuppsats och är inte generaliserande för en större population.

I kursplanen för Idrott och hälsa utgör friluftsliv en viktig del av ämnets uppbyggnad och karaktär. I Läroplanen för 1994, Lpo 94, står det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla. Enligt läroplanen är utbildning och fostran en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv med värde, traditioner och kunskaper från en generation till nästa. Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa har för upp- fattningar om friluftsliv samt ämnet Idrott och hälsas roll i att föra detta kulturarv vidare till eleverna. I vårt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lärare i Idrott och hälsa.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags användning av sponsring av Idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av Idrott baserades på bristen av tidigare forskning inom detta område samt våra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrågor. Skellefteå Kraft valdes som fallstudieobjekt där det genomfördes tre intervjuer. Resultatet från denna studie visade att kommunala bolag använde sponsring av Idrott främst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumärket och erhålla goodwill.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet Idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i Idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i Idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Studier har visat att lärare i ämnet Idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i Idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i Idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i Idrott och hälsa..

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet Idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet Idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet Idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet Idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framgår det att skolan i sin undervisning skall sträva efter att utveckla en positiv självbild hos eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa främjar arbetet med att skapa en positiv självbild hos elever. Undersökningen vi använt oss av är kvalitativ och utgörs av sex informanter som är yrkesverksamma lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen tyder på att de flesta av våra informanter anser att det var viktigt att arbeta med elevernas självbild, men flertalet hade inget konkret upplägg för detta.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet Idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i Idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.

Att delta i lektionerna i Idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i Idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i Idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i Idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Det finns grupper av ungdomar som varken mår fysiskt eller mentalt bra, vilket enligt min mening kan bero på stora förändringar i samhället som ställer ökade krav. Jag vill tillägga att skolämnet Idrott och hälsa innehåller möjligheter till positiva upplevelser som skulle kunna bidra till ökat välmående bland ungdomar. Ämnet Idrott och hälsa kan innehålla moment som berikar våra liv på flera olika sätt. Därför vill jag som blivande lärare i Idrott och hälsa undersöka om ämnet Idrott och hälsa kan påverka ungdomars hälsa, syftet med detta arbete är alltså att undersöka vilken betydelse ämnet Idrott och hälsa kan ha för ungdomars fysiska och mentala hälsa. Arbetets problemprecisering är: Vilken betydelse kan ämnet Idrott och hälsa ha för ett urval högstadieelevers fysiska och mentala hälsa? En enkätundersökning genomfördes på sammanlagt 65 högstadieelever från skolår 6-9.