Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar.

This essay discusses the decision of licensing for nursery and school teachers. In Swedish society there has for a long time been discourse about professionalisation within various industries, including teaching. One strategy towards achieving professional status is official authorisation of a profession, which occurs when a profession obtains licensing. In February 2011, the Swedish government announced the decision that nursery and school teachers would be licensed. This means that only those with an education can be employed as a teacher and obtain that license.

Syftet med studien var att undersöka hur talutrymmet fördelas mellan flickor och pojkar inom olika ämnesområden, samhällsorienterande ämnen samt idrott och hälsa, och hur elever upplever sig bli behandlade av pedagoger utifrån könstillhörighet inom de olika ämnesområdena i år nio. Studien genomfördes i en år nio klass i Uppsala kommun där antalet elever var 27 stycken. Som metod användes observationer med samtliga elever och intervjuer med 10 elever, fem stycken flickor respektive fem pojkar, som slumpmässigt valdes ut. Resultatet visar att talutrymmet inte fördelas likvärdigt till pojkar respektive flickor inom de olika ämnesområdena, flickor (60%) ges mer talutrymme i de samhällsorienterande ämnena och pojkar (65-67%) i idrott och hälsa. Även elevernas upplevelser kring hur de blir behandlade av pedagoger i de olika ämnesområdena tycks stärka detta mönster.

Syftet med studien är att belysa lärares och elevers syn på frågan om att delta i undervisningen iidrott och hälsa utan att vara ombytt. Då varken läroplan eller lärarutbildning ger något konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte är ombytta till lektionen så vill vi belysa dennafråga för följande studie. Rapporter från Skolverket och riksdagen visar en hög frånvaro inomämnet idrott och hälsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansåledes bli elevernas enda eller den viktigaste källan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lärareoch ge ut enkäter hos deras elever tog vi del av båda parters resonemang kring att låta elever deltautan ombyte på lektionen i idrott och hälsa.

The purpose with this study was to find out about the preschool toddler?s peer-cultures. I also wanted to understand how these peer-cultures were shown.My questions are as following:What is it that the children interpretive and reproduce in their play?How do children gain access to play?How do children exclude each other?What position of status can be seen in children´s play?I used observations as the method to find the answer to these questions. These observations where implemented during five occasions at two different preschools.

Denna uppsats syftade till att utreda hur lärare upplever att de har påverkats av läroplansbytet. Uppsatsens metod har varit en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju högstadielärare inom idrott och hälsa har intervjuats och gett sina syner på hur de och eleverna har påverkats av läroplansbytet. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats samt analyserats. Analysen har skett utifrån Ekbergs modell kring stoffurval och arenor för produktion, formulering, transformering och realisering.

Syftet med arbetet är att undersöka idrottslärares tankar kring sam- och särundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslärarna föredrar att arbeta med. Min frågeställning är: Vilken undervisningsmetod är att föredra i ämnet idrott och hälsa anser lärarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive särundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende på undervisningsmetoden? För att besvara min frågeställning och få fram idrottslärares åsikter i frågan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare i olika kön och ålder.Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslärarna hade varit med om både sam- och särundervisning varav tre använde sig av samundervisning och två av särundervisning nu. Fyra av idrottslärarna föredrog att använda sig av samundervisning då de ansåg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. Särundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna.

SammanfattningDenna studie innefattar hur lärare i idrott och hälsa väljer att arbeta kring arbetsområdet hälsa och livsstil, i vilken omfattning det sker samt ifall de känner någon svårighet i det. Uppsatsen belyser även vad lärosätena ger för verktyg till idrott- och hälsalärarna att undervisa i hälsa . Metoden jag använt bestod i att jag genomfört 4 semistrukturerade intervjuer med idrott- och hälsalärare i Stockholmstrakterna. Informanterna har varit utbildade och examinerats under olika årgångar. Idrottslärare mot yngre åldrar beskriver att det sker enstaka hälsoinslag under deras undervisning, exempelvis motivera duschning eller hur kroppen reagerar på rörelse.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning elever och idrottslärare har till att använda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lärare fördelat på 5 skolor i Skåne. De metodologiska tillvägagångssätten utgjordes av intervjuer med lärarna och en enkätundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgångspunkt i Roger Säljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvärldar. Vidare har resultaten ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lärare ser på deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer påverkar deras arbete. Två kvinnor och en manlig lärare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och två kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har använt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar på att genusordningen påverkar lärarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för både profession och status är uppbyggda efter manliga normer och läraryrket består främst av kvinnor.

Denna uppsats ger en tillbakablick på skolämnet svenska som andraspråks något komplexa historia och karaktär. Här undersöks även hur det ser ut för elever med huvudämnet svenska som andraspråk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses på av lärare och skolledning: det vill säga vilken status ämnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) på gymnasieskolan. Fyra lärare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det råder stor okunskap om ämnet svenska som andraspråk inom skolvärlden, och många däri ser ämnet som ett stödämne.

Uppsatsen syfte är att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i ämnet Idrott & Hälsa, på vilka grunder beslutet tas samt idrottslärares tankar om sär- och samundervisning. Tankarna om sär- och samundervisning har både ändrats och gått isär genom åren. På 1800-talet var särundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har på 1900-talet fått allt mer utrymme i Idrott & Hälsa. Undersökningsmetoder som använts är enkäter och intervjuer. 22 personer svarade på enkätfrågorna och tre personer har intervjuats.

Folkhälsan har varit ett hett debattämne på 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, där kroppen är i centrum. Våra levnadsvanor har förändrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hälsa står för, uppmärksamma vad de två senaste läroplanerna säger om hälsobegreppet samt belysa vad elever i år 5 tycker och tänker om begreppet hälsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hälsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta område. Följande frågeställningar var utgångspunkt för mitt arbete:· Vad står begreppet hälsa för? · Vilken syn hade man på hälsa förr i tiden? · Varför bytte ämnet idrott namn till idrott och hälsa?· Vad säger de två senaste läroplanerna om hälsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hälsa?I min undersökning har jag använt mig av litteraturstudier och en enkät.

The aim for this paper is to investigate how a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their vocational competence, which kind of power the persons in the essay experience to have in their workplace and which kind of status they experience that they have in comparison with other occupational groups in their schools. The final aim of the paper is to find out how teachers interact with youth recreation leaders and leisure-time pedagogues when it comes to their vocational competence. My questions are:How do a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their professional assignments?How does a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their power in their workplace in comparison with other occupational groups?How do a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their status in relation to teachers, other occupational-groups and parents? Which role have my respondents been assigned by their team and why do they think they have gotten that role?To answer these questions I have used a qualitative method which includes four in depth interviews. The overall theoretical perspectives are symbolic interactionism and social constructivism.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hälsa. Vi vill även se om och hur kursplanen följs och vilket innehåll A-kursen har på en gymnasieskola.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Eleverna som deltog i enkätundersökningen läste andra året i A-kursen i ämnet idrott och hälsa. Totalt besvarade 98 elever ur årskurs 2 på enkäten.