Syfte och frågeställningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lärare i idrott och hälsa har när de betygssätter elever i år 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 ställs följande frågor: Vilken mental dokumentation har lärarna vid betygssättning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lärarna vid betygssättning? Hur förhåller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lärare i idrott och hälsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex månader senare gjordes en uppföljning där lärarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna återfinns i kategorierna motivation, färdigheter, självförtroende och social kompetens där ledarskap ingår. För att få ett MVG måste eleven få en hög skattning i av läraren i alla constructs, för att få ett VG i minst hälften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att kartlägga hur fyra stycken lärare i grundskolan inom ämnet idrott och hälsa hanterat övergången från Lpo 94 till Lgr 11. Följade är frågeställningarna:Hur har lärarna upplevt arbetet med implementeringen av Lgr 11?Vilka attityder har lärarna till den nya Läro- och kursplanen?I vilken mån tror lärarna att deras arbete kommer att förändras med Lgr 11?MetodDå syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka en förändringsprocess i skolan och således användes en ändamålsenlig metod. Vi valde att utföra intervjuer med en öppet riktad struktur där antalet intervjuer var fyra stycken. Urvalet av idrottslärare från grundskolan var ett bekvämlighetsurval och vi valde medvetet lärare med olika lång erfarenhet inom yrket.

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.Frågeställningar:? Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?? Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?? Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?? Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?MetodI arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.ResultatIdrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder).

SammanfattningSyfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej.Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever?Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback?Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback?Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille?MetodI studien anva?nds två metoder. Intervju används för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslärares uppfattningar om inkludering av elever från särskolan och hur detta påverkar undervisningen i idrott och hälsa.Vilka förutsättningar är enligt idrottslärarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslärarna på utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hälsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslärare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssätt. Dessa valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kännetecknar studiens teoretiska utgångspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven är det sociala samspelet och att se och lära.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

Bakgrund: Främre korsbandsskada är en av de vanligaste traumatiska skadorna bland fysiskt aktiva. Främre korsbandsskada är det största isolerade problemet inom ortopedisk idrottsmedicin. Många studier har funnit att en tidigare skada i nedre extremitet i sig ger en ökad risk för ny knäledsskada. För att utvärdera rehabiliteringen och för att kunna bedöma om den aktive är redo att återgå till idrott ska personen uppnå 90-100% av det icke opererade benets funktion. För att behålla god knäfunktion verkar det vara av stor vikt att försätta med specifik träning för det opererade benet även efter återgång till idrott.

Abstrakt     Syftet med föreliggande undersökning är att mot bakgrund av tidigare forskning inom området, bidra med ytterligare förståelse för hur övergången mellan kursplaner kan upplevas av yrkesverksamma lärare och vilka praktiska konsekvenser det fått för undervisningen och genom detta försöka ge svar på studiens tre frågeställningar. Vad finns det för likheter/skillnader mellan kursplanerna Lpf 94 och Gy 11 när det gäller idrott och hälsa på gymnasiet? Har övergången till nya kursplanen förändrat synsättet på idrottsämnet utifrån lärarnas perspektiv? Hur har implementeringen av den nya kursplanen fungerat och hur har idrottsundervisningen i teori och praktik påverkats? De kvalitativa intervjuerna genomfördes med fem idrottslärare som alla hade erfarenhet av undervisning utifrån båda kursplanerna. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad karaktär. Resultatet av kursplansjämförelsen och intervjuerna visade att Lpf 94 och Gy 11 är övervägande lika när det gäller innehåll men skiljer sig åt när det gäller struktur och uppbyggnad.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse & dans ? vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse & dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll.

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Risken för att drabbas av en ACL-skada är relativt låg men med idrottande ökar risken avsevärt. Störst risk att drabbas har unga aktiva kvinnor. Prevention av knäskador är viktigt för att kunna förhindra sekundära påföljder såsom knäartros, knäinstabilitet, smärta och nedsatt rörlighet. Risken för artros är 105 gånger större i ett korsbandsskadat knä jämfört med ett oskadat. Syftet med den här studien var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen över åtgärder för att minska incidensen av ACL-skador inom idrotten.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs nio har om hälsa. Ämnet Idrott och hälsa bedrivs på olika sätt och syftet med studien är även att få en klarare bild över hur eleverna upplever att de arbetar med hälsa i undervisningen. Genom intervjuer vill vi höra elevernas tankar och erfarenheter om hälsa och vad de skulle vilja lära sig mer om. Vi vill även veta vad de tycker är viktigt för att kunna påverka sin framtida hälsa..

AimThe aim of the study is to examine how future teachers of Physical Education view the subject, the occupation and their attitudes about the future and create an understanding about this through these research questions:In what way do the teacher students justify the subject Physical Education?How do teacher students view the future of the subject and the occupation?According to the teacher students, what and whom affect the subject? Is there a difference between the teacher students?views and attitudes depending on if they are currently in their second or last year of their education?MethodThis study use qualitative methods in order to create a deeper understanding for the participants? views and attitudes. Eight teacher students of Physical Education were interviewed. The interviews were between 27-57 minutes. They were recorded, transcribed and then analyzed from a socio-cultural perspective as well as Bernstein?s theory of classification.ResultThe participants justify the subject in words such as that it gives the students? knowledge about how to uphold a decent standard of living and an understanding for the correlation between physical activity, nutrition, health and wellbeing.