Vårt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lärare på lågstadiet har för uppfattningar kring ämnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vårt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning där det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lärare från tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen är begränsad kan vi inte dra några generella slutsatser. Resultatet i vår studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet är viktigt för skolbarn där respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlärning på olika sätt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig även att ämnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika ämnen, men undervisningen är oftast inte planerad.

Många främre korsbandsskadade idrottare upplever efter operation en nedsatt tillit till knäet och är rädda för nya skador. Detta kan resultera i försämrad rehabilitering. Det är därför viktigt att kunna identifiera dessa patienter.Syfte:Syftet med den här studien var att klargöra i vilken utsträckning trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet avspeglar vilken tillit till knäet den korsbandsopererade patienten upplever 6-12 månader efter operation i samband med återgång till idrott.Metod:Urvalet bestod av 9 kvinnor och 9 män patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion och som 6-12 månader efter det var på väg tillbaka till idrott. Deltagarna genomförde tre funktionella tester, trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet på sitt ickeopererat respektive på sitt opererade ben. Före varje hopptest skattades på en visuell analog skala ( VAS-skala) graden av tillit till knäet inför hoppet och graden av förmåga att ta i efter hoppet.

Tidigare forskning visar att hedersrelaterat förtryck och våld försätter individer i extremt utsatta positioner. Det finns även en komplexitet i att bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld i moderna och sekulariserade samhällen som bottnar i värde- och normkonflikter. Kvinnor i hedersrelaterade kontexter är isolerade från omvärlden och förnekas möjligheten till att socialiseras, vilket är en viktig och nödvändig beståndsdel för att integreras i ett modernt, individualistiskt samhälle. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagare i Tjejers rätt i samhällets(TRIS) simverksamhet och studera deltagarnas upplevelser kring möjligheter att delta på samhällets olika forum samt hur simverksamheten påverkar deras självförtroende. TRIS är en organisation som arbetar mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhället. Personer med missbruk och beroende kan inom hälso- och sjukvården jämföras med att ha en hjärtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och känslokomponent. Dessa påverkar hur människan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder är vanligt förekommande bland hälso- och sjukvårds personal gällande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvårdnaden påverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna och vad lärarna har för syn på det. Följande frågeställlningar har använts.-          Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors argument när det gäller att duscha?-          Hur förhåller sig lärarna till att eleverna inte duschar?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Dessa elever går alla i årskurs 8.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hälsa i hem, skola och fritidsorganisation.Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa?Hur ser föräldrar, lärare och tränare på relationen fysisk aktivitet och hälsa?Hur viktigt är det enligt vuxna att föregå med gott exempel för att barn ska lära sig hälso- och motionsvanor?Hur upplever föräldrar, lärare och tränare motivation genom belöning?Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelärare i idrott och hälsa, fem tränare och åtta föräldrar som alla har en relation till elever i årskurs 9 på vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades kort därefter.Resultatet visar att föräldrar, lärare och tränare motiverar barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa genom att själva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gällande hälso- och motionsvanor, där föräldrarna ses som barnens viktigaste förebild.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

När vi utövar idrott finns det givetvis mer eller mindre passande tider för detta. Med tanke på hur vår övriga dag kan se ut med arbete, skola, familj med mera, kan tidpunkten vara oerhört central för vår möjlighet att utöva idrott. Det kan faktiskt vara direkt avgörande för om vi överhuvudtaget har möjlighet att medverka på träningen, men det kan också vara en påverkande faktor angående motivationen att träna. Problematiken som ofta upplevs i samband med detta är dock att alla inte kan träna på de tider de helst skulle vilja eftersom det finns fler lag på samma anläggning som också skall träna. En fråga som då ofta uppstår är, vem som ska träna på vilka tider?  Den här uppsatsen behandlar en specifik miljö, en isstadion där fem bandyföreningar huserar tillsammans med en skridskoförening.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa ser på undervisning om kost i relation till hälsa. Följande frågeställningar formulerades:Hur uppfattar lärare elevernas kunskap om och relation till mat?På vilket sätt appliceras kost i undervisningen?Vad vill lärare i ämnet Idrott och Hälsa uppnå med kostundervisningen?Metod: Studien har följt en kvalitativ karaktär med intervju som metod. Fyra lärare som är verksamma på olika högstadier och gymnasier i Stockholms län har muntligt svarat på ett i förväg bestämt frågeformulär där de getts möjlighet att individuellt uttrycka huruvida de ställer sig i frågan hur kostaspekten kommer till uttryck i deras undervisning. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån ett läroplan- och ramfaktorteoretiskt mönster.Resultat: Det framkommer ett splittrat synsätt på elevers kunskapsnivå till mat.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en lektion i idrott och hälsa?På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till lektionen?MetodVi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till lektionen.

Mitt arbete syftar till att åskådliggöra de genusföreställningar som skapas av vårt samhälle kring sättet vi lever och verkar på. Mitt fokus ligger på tjejer som tränar eller verkar inom kampsport, deras uppfattning av sig själva som kvinnliga utövare samt deras tolkning av samhällets syn på dem. Studien är kvalitativ och baseras på teoretisk forskning kring genus, kön, idrott och idrottshistoria. Till detta har jag valt att addera tolv intervjuer med personer som faller inom ramen av mitt urval, det vill säga personer som under en längre tid varit med och verkat för kampsporten. Då jag har riktat in mig på fyra olika kampsporter och för att få en bra bredd, har jag valt att intervjua en kille och två tjejer från varje sport.                      Resultatet redovisas i löpande text och är baserad på frågeställningen i den ordning de kommer.

A child with functional disorder getting close to starting school has different types of schooling to choose between. Parents and the school of the matter have to agree in consultation. I use the conceptions included and segregated schooling to show different ways attend school. By included education I mean that all students with as well as without functional disorder in a group shall be completely comprised in the situation and not be separated from the group by individual exercises (Fors 2004). A segregated schooling is often pursued in special school where all the students have functional disorder and the education usually takes place in separate buildings (Emanuelsson 2001).I have completed a qualitative case study of a boy who is 14 years old and has the functional disorder Down?s syndrome and has been placed at a special school his entire schooling.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.