Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten..

AbstractPurpose/Aim: The aim is to investigate if there are any differences in the reporting from the Olympic games and the Paralympic games, according to different periodicals or magazines, with focus on Paralymics and sports for handicapped. If so, what are those differences?Material/Method: The material consists of two periodicals, or magazines; Svensk idrott which is the official paper for the swedish Riksidrottsförbundet, and Handikappidrott, which is the official paper for the swedish Handikappidrottsförbundet. Articles considering the summer games in 1972 and 1976, 1984, 1996 and 2000 was studied with regard to models developed by Algirdas J. Greimas.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet i den här studien har varit att undersöka lektionsinnehållet hos erfarna respektive mindre erfarna lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Följande frågeställningar till studien ställdes: Vilken tidstilldelning har lärarna i undersökningsgruppen till de olika momenten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan erfarna och mindre erfarna idrottslärares tid till olika moment? Vad finns det för hinder för att introducera nya aktiviteter i idrottsundervisningen? Vilka kunskapskvalitéer anser undersökningsgruppen vara de viktigaste som eleverna skall lära sig?MetodDen metod som använts är en kvantitativ insamlingsmetod genom enkäter. Till grund för arbetet gjordes en litteraturstudie och där användes sökorden: Idrott och hälsa, lärare, enkätstudie. Frågeformuläret skickades ut med ett bekvämlighetsurval till idrottslärare på gymnasienivå.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året. Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund.

BAKGRUNDEn utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos elevernaför att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren somhjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de självabedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARMitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de självabedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån tvåfrågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna iidrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser på begreppet hälsa. Studiens utgångspunkter är hälsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i ämnet Idrott och hälsa. Hälsa är enligt vetenskaplig definition föränderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger på sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats.

Syftet med studien att skildra hur idrottslärare undervisar om doping och hur dessa lärare uppfattar kunskapskravet gällande doping angivet i gymnasieskolans läroplan. Frågeställningarna i studien behandlar hur två lärare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans läroplan. Undersökningssättet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lärarna undervisar om doping inom idrott och hälsa som en del av kost eller ANT- undervisning. Lärarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen är komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

Syfte och frågeställningarStudiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9.Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning?Vad påverkar undervisningen i friluftsliv?Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning?Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen?MetodVi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning.ResultatVårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt.

Jenny Forssberg och Hampus Nordqvist (2013) På tal om bollspel. Om elevers språk- och lärandemiljö i momentet bollspel i ämnet Idrott och hälsa. Examensarbete. Luleå, Sverige: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå Tekniska Universitet. Arbetets bakgrund behandlar bollspelets roll i ämnet Idrott och hälsa utifrån historiska och nutida perspektiv.

AbstractWorking with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately 2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on their special needs.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.