Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna påverkades, om de påverkades och hur de själva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte även vilka möjligheter skolan hade att förändra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lärare i år 5 och år 6 på grund av att i dessa åldrar händer mycket ur utvecklingssynpunkt.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rätta betydelse.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan bedömning i ämnet idrott och hälsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rättvis.För att uppnå syftet i studien använde jag mig av tre frågeställningar.Är IUP en väg till bedömning enligt lärarna?Påverkar arbetet med IUP eleverna i ämnet Idrott och hälsa anser idrottslärarna?Kan en bedömning bli rättvis om IUP är olika utformade enligt lärarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare på fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmässigt likvärdiga och lärarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen vilket innebär vad som var lättast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet är de teoretiska perspektiven som används i studien.Resultatet visar att IUP är ett dokument som används på olika sätt i skolan.

Arbetets syfte är att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan på barnets inlärningsförmåga. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det så att aktiva barn har lättare för inlärning?Stämmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bättre motorik? * ger piggare barn? * underlättar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgång där jag presenterar historiska aspekter vad gäller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. Där finns också en presentation av undersökningar som visar på motorikens betydelse för barnen då det gäller inlärnig. Sedan följer min sammanställning av de enkäter som idrottslärarna svarat på.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida lajv är en undervisningsmetod som är möjlig att i praktiken använda i skolan och om eleverna anser att de lär sig något av det. Frågeställningarna som ställs upp i arbetet är: · Hur mycket tid och planering behövs för att sätta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krävs för att tillhandahålla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och själva anser sig lära sig något av? · Hur förhåller sig pedagoger till tanken på lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del på Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? från 2007 och Kristina Boreús ?Rollspel i undervisningen? från 1994. För att finna svaret på frågeställningarna så genomfördes ett temaarbete om klimat under två veckor, där ett lajv baserat på FN:s klimatrollspel användes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klassläraren för att kunna få deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen är att det finns både tid och resurser för att använda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lär sig mycket genom arbetet..

Det ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen så att skolan blir ?en skola för alla?, där samtliga elevers utveckling främjas. Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om begåvade elevers motivation till skolan och lärande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare år. Enligt den studerade litteraturen har begåvade elever behov av att få individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Lärarens vardag påverkas av genusrelaterade föreställningar. Skolan och hela utbildningssystemet är upprättad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen läggs till upp efter pojkarnas behov.

AbstraktSyftet med studien är att undersöka hur tjejer och killar ser på och upplever sig själva i relation till skolan. Det är således deras perspektiv som är centrala. Arbetet genomsyras av ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som baseras på att människan behöver interagera med andra för att kunna skapa sin självbild.Betydelsen av ungdomars självbilder i förhållande till skola och skolarbete är inte särskilt uppmärksammat, trots att skolgången är en lång period av livet. Studien baseras på observationer av två klasser i åk 7 samt tio intervjuer jämnt fördelade mellan tjejerna och killarna.Resultatet visar på hur den enskilde elevens uppfattning om sig själv påverkas vid interaktion med andra, alltså sin sociala omgivning. Flera olika mönster för killarnas och tjejernas syn på sig själva framkom och visade variationen av deras uppfattningar om interaktionens betydelse.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie är att granska och analysera lärarens syn på formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar-        Hur tänker lärare i ämnet idrott och hälsa kring formativ bedömning?-        På vilket sätt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lärarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lärare i ämnet idrott och hälsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemområde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt är att undersöka lärarens syn samt tillämpning av formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med hälsa i ämnet samt att skapa en bild över vad hälsa är för dem. Jag valde två olika skolor, skolorna är relativt närliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lärare har jag intervjuat. Alla var de behöriga från förskoleklass upp till årskurs nio. Två av lärarna undervisade både de yngre och äldre åldrarna.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut.

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven.