Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Syftet med undersökningen var att studera lärares egna uppfattningar om hur de arbetar med att främja elevers positiva självbild samt studera om lärarnas egna uppfattningar om elevernas självbild påverkar bedömningen av eleverna i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jämförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna är deras betoning på omgivningens inverkan på en persons självutveckling. Därutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, där bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

The purpose of this work is to see if the students, on two separate high schools, understand what skills you should achieve after completing the course in physical education and health A 100 points. The entire study is based on a student perspective. In order to best answer the purpose, the questionnaire used in the "available groups" in schools. The questions for the work are: To what extent and how students perceive what they should achieve after completing the course in Sport and Health A?, Which is the goal, based on the curriculum in Physical Education, that students feel are important to achieve? and how do a comparison like between these two schools on the basis of what students perceive that they must achieve in Sport and Health A?The result shows that the main goal that finds support in the course objectives is an assertion; Has knowledge of what to eat to maintain or improve health, which over 90% of students had checked in.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa?Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, näringslära och stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Syfte: Undersöka utländska föräldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med läraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och föräldrar med utländsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhållningssätt försöka förstå hur 10 föräldrar med utländskbakgrund utifrån sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med läraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med läraren utvidgas känner sig de flesta föräldrarna i undersökningen mer välkomna till skolan. Föräldrarna beskriver på olika sätt hur de bäst får kontakt med läraren. Viktiga ingredienser i kontakten är att läraren ger föräldrarna av sin tid och sitt engagemang. De här komponenterna återfinns också i studiens litteraturanknytning..

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.            Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten.

Dagens skola är på många sätt en annan skola än den som flertalet vuxna lärt känna sen de vuxit upp. Dessutom så lever vi i ett utbildningssamhälle där förändringar pågår. För att förstå dagens skola och lärarens förändrade roll är det nödvändigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det är även viktigt att tillägga att den nya läroplanens utformning har lett till att arbetssättet ute på skolorna har förändrats. Vi har studerat hur skolan och lärarens roll är under förändring.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.