The overall aim of the study was to give an insight into the life of a girl attending a program for preparation for further studies. More explicitly it is the aim of this study to examine what line the girls take to and how they experience support in school and if the offered support is adjusted to the needs of the girls?.To capture the complexity of the girls? experiences a world view approach was used. To be able to take part of the girls? experiences, a qualitative survey method was chosen, built upon individual half structured interviews with six girls attending the last year of upper secondary school.

Denna studie är en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bästa i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i släktinghem. Frågeställningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen beträffande barns behov av stabilitet i relationer och Identitetsutveckling vid släktingplacering? Utifrån detta tittar vi även på de etniska aspekterna, eftersom lagen är tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom släkten. Till tidigare forskning har vi använt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom området släktingplaceringar. Teoretiska utgångspunkter i studien är familjerelationer och identitet.

Expatriering och den därpå följande repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet på grund av att stora problem, för såväl individ som företag, rapporteras därifrån. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. Sådana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. Självreflektion och en ändrad syn på sig själv kan ses som delar i en pågående identitetskonstruktion.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och Identitetsutveckling är nära förknippade.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om och i vilken utsträckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsättningar tas tillvara i två mångkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsättningar flerspråkiga elever har enligt lärare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrån det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmålslärare, andraspråkslärare och ämneslärare och hur den ser ut? Vilka är skolledningens tankar kring mångfalsarbete?Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande äger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra människor. Under vilka förhållanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, språks- och Identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrån ett interkulturellt perspektiv är undervisningen gynnande för flerspråkiga elever.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med det här arbetet är att belysa modersmålslärares uppfattningar om hur två skolors sätt att organisera modersmålsundervisning påverkar elevers möjligheter att nå kursmålen i modersmål samt elevers motivation att lära sig det egna språket och kulturen och hur detta avspeglar sig i självbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmålslärare på två kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmålsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmålsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvåspråkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar på att modersmålslärarna på skola A finner det vara svårt att nå alla kursmålen med skola A:s nuvarande organisationsform. Modersmålslärarna på skola B anser att den tvåspråkiga undervisningsformen bidrar till en positiv måluppfyllnad för eleverna. Modersmålslärarna på skola A menar modersmålsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter på elevernas motivation att lära sig språket och kulturen, medan modersmålslärarna på skola B upplever att eleverna påverkas positivt i sin drivkraft att lära sig språket och kulturen.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med denna studie är att undersöka nödvändigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i åldersgruppen 11-16 år, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur föräldrar och lärare som initierat utredningen upplever förändringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jämföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjälp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men också kring upplevelsen hos elever, föräldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med föräldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre föräldrar med erfarenhet av dyslexi och två föräldrar med erfarenhet av dyskalkyli. Våra teoretiska utgångspunkter, kring lärande, Identitetsutveckling samt maktpåverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av läromedel för alla elever i behov av stöd.

Miljontals barn, ungdomar och vuxna världen över har läst böckerna och sett filmerna om trollkarlslärlingen Harry Potter. Några av ungdomarna har sökt sig vidare till den fankultur, eller Harry Potter-fandom, som har uppstått runt om i världen och även i Sverige. I den här studien beskriver sju ungdomar vilken betydelse Harry Potter-fandomen och berättelsen om Harry Potter har haft för dem. Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap om den betydelse som det ungdomskulturella fenomenet Harry Potter kan ha haft för ungdomar.Studien är genomförd med kvalitativ metod. Empirin består av sju halvstrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 17 och 23 år som har läst böckerna om Harry Potter och som är aktiva inom Harry Potter-fandomen.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och Identitetsutveckling är nära förknippade.

Varje år insjuknar cirka 1500 människor av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige och de flesta drabbas i åldrarna 15-35 år. Att som ung drabbas av en kronisk sjukdom kan innebära extra påfrestningar då perioden kännetecknas av en intensiv Identitetsutveckling. En inflammatorisk tarmsjukdom kan innebära hinder och svårigheter i det sociala livet genom de begränsningar som sjukdomen ger. En känsla av att vara annorlunda kan bidra till en upplevelse av stigmatisering och därför är det betydelsefullt att uppmärksamma denna patientgrupp. Det är av yttersta vikt att sätta sig in i de ungas livsvärld för att kunna skapa en bra vårdrelation.

Familjehemsplacering är i Sverige idag den vanligaste förekommande form när beslutet fattas att ett barn skall flyttas från sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj ställs inför en stor utmaning, då förändringen påverkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. Ändå finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill säga familjens biologiska barn. Syftet med studien har därför varit att försöka undersöka hur åtta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att växa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppväxt haft på deras Identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och är baserad på berättelser från åtta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt från ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat på att se hur deras uppväxt påverkades av att leva med fostersyskon, med inriktning på relationer samt identitet.