SÀrskolan Àr idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om och fördjupad förstÄelse för hur tillhörighet till sÀrskolan kan upplevas och pÄverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesÀrskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesÀrskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som sÀrskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmÀssig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de dÀrmed försöker att hemlighÄlla.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tÀnker om utvÀrdering av höglÀsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, sprÄk- och identitetsutveckling. HöglÀsning Àr en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen fÄr möjlighet att utvecklas inom dessa omrÄden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tÀnker om utvÀrdering av höglÀsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om höglÀsning.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Syftet med arbetet Àr att undersöka och synliggöra hur unga mÀn och kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet pÄverkas av att vÀxa upp med inslag av tvÄ kulturer och i relation till familjen, vÀnner och skolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och kÀnslor. De unga mÀnnen och kvinnor kommer ursprungligen ifrÄn Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vÀnner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och kÀnslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar vÀldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrarna resonerar runt flersprÄkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens mÄlgrupp Àr lÀrare som arbetar pÄ en mÄngkulturell skola och deras berÀttelser kring flersprÄkighet. För att undersöka lÀrarnas resonemang och hantering av flersprÄkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts pÄ klasslÀrare pÄ en mÄngkulturell skola, Ätta enskilda - samt tvÄ gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrÄn det som lÀrarna förklarade grundligt och betonade intensivare.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig frÀmst till barn i koncentrationssvÄrigheter i Äldrarna 3 till 5Är. Barnboken syftar till att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och identitetsutveckling samt att skapa förstÄelse och igenkÀnning hos barn i behov av sÀrskilt stöd. BerÀttelsen i vÄr barnbok handlar om fyra karaktÀrer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvÄrigheter, dÀr var och en av egenskaperna framstÀlls som nÄgot positivt och som har ett vÀrde i sig.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

SAMMANFATTNING:MÀnniskor tvingas fly ifrÄn sina hemlÀnder pÄ grund av vÄld för att söka sÀkerhet nÄgon annanstans. Att mÀnniskor lÀmnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. MÀnniskor flyr frÄn förföljelse, fattigdom, svÀlt eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden och nÀra hÀlften av dessa Àr barn. Av de barn som befinner sig pÄ flykt Àr de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

The purpose of this study is to examine how the identity of teenagers is affected by the loss of a parent as well as what coping strategies support identity development. The reactions the teenagers exhibit, in such circumstances, will also be examined. To accomplish this,  a theory package was created, comprising theories in developmental psychology, identity work, coping and theory of grief reactions of children and teenagers. This package provided a broad perspective, which facilitated the analysis. Furthermore, it made it easier to address the purpose and the issue of the analysis.

Betyg och bedömning Àr en frÄga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, kÀnslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet Àr att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del Àr att nÀrmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen Àr kvalitativ.

Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.