Datorspelet World of Warcraft har växt något enormt i popularitet sedan det kom 2004. Idag är det den största mötesplatsen på nätet med användare över hela världen. När vi möter användare på nätet är det precis som i verkligheten viktigt för oss att framställas på det sätt vi helst vill. Vi spelar en roll och bygger en identitet. Spelet erbjuder en alternativ, virtuell värld åt oss och det som är intressant för mig är att se på vilket sätt detta påverkar våra möjligheter till detta.

I föreliggande antologi har vi undersökt några aspekter av välbefinnande. Vi presenterar och analyserar ett urval av företeelser som kan sägas syfta till att skapa välbefinnande och kan vara en del av individers Identitetsskapande. Företeelserna vi har valt att studera är: relationer på Internet, heminredning, hälsa, husdjur, samt unga kvinnors tankar om pornografi.Metoden vi har använt är kvalitativ, till grund för analysen ligger observationer och intervjuer. Vi har arbetat enligt grundad teori, det vill säga att vi från början inte hade några teoretiska utgångspunkter, utan vi har arbetat fram våra frågeställningar utifrån de data vi samlat in.Vi visar på att de olika företeelserna kan fungera som medel för att uppnå välbefinnande, men att de även kan orsaka det motsatta. Individernas förhållningssätt till dessa företeelser utgör också en del i deras Identitetsskapande..

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och Identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i..

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, Identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om Identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

I denna uppsats har jag undersökt hur meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers Identitetsskapande.Syftet med studien i denna uppsats är att undersöka begreppen meningsfullhet och identitet applicerat på musikfestival¬sammanhang. Delsyftet är att undersöka om meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers Identitetsskapande. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Den består av två delar: tre festivalarrangörer på de svenska musikfestivalerna Hultsfredsfredsfestivalen, Arvikafestivalen och Peace & Love-festivalen samt åtta stycken festival¬besökare har intervjuats gällande synen på festivalupplevelser och dess relation till begreppet meningsfullhet. Meningsfulla upplevelser berikar människors tillvaro genom att skapa mening och sammanhang i deras liv och efterfrågan efter upplevelser som förändrar och ger människor något mer bestående än ett minne ökar (Pine & Gilmore, 1999).

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och Identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning.

Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens Identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras Identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer. Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar.

Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de Identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ?Mann kan väll ha vikka skor som helst?, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter.

Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de Identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ?Mann kan väll ha vikka skor som helst?, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och Identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Problemområde: Vi kan idag se en tydlig tendens att många företag går samman i nära samarbete eller fusioneras. Det är också många av dessa fusioner som misslyckas. Ett vanligt argument för att förklara ett misslyckande är den integrationsproblematik som uppstår efter en fusion. Vi har intresserat oss för vad som döljer sig bakom denna problematik och hur man på ett bättre sätt ska kunna förstå integrationen mellan två kunskapsföretag. Syfte: Hur tar sig Identitetsskapande hos medarbetarna i CBAH i uttryck vid integrationsprocessen med BAH? Metod: Vi har utgått från ett uttolkande paradigm där forskningsdesignen varit kvalitativ med ett aktörs- och förståelseinriktat synsätt.

I föreliggande antologi har vi undersökt några aspekter av välbefinnande. Vi presenterar och analyserar ett urval av företeelser som kan sägas syfta till att skapa välbefinnande och kan vara en del av individers Identitetsskapande. Företeelserna vi har valt att studera är: relationer på Internet, heminredning, hälsa, husdjur, samt unga kvinnors tankar om pornografi.Metoden vi har använt är kvalitativ, till grund för analysen ligger observationer och intervjuer. Vi har arbetat enligt grundad teori, det vill säga att vi från början inte hade några teoretiska utgångspunkter, utan vi har arbetat fram våra frågeställningar utifrån de data vi samlat in.Vi visar på att de olika företeelserna kan fungera som medel för att uppnå välbefinnande, men att de även kan orsaka det motsatta. Individernas förhållningssätt till dessa företeelser utgör också en del i deras Identitetsskapande..

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas Identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat Identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av Identitetsskapande. För att undersöka Identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet.