Syftet med studien var att få en djupare förståelse för Identitetsskapande via sociala medier, och hur detta Identitetsskapande påverkar individens självbild. Frågeställningen var: ?Vilka strategier använder unga vuxna i konstruerandet av sin nätidentitet på Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhåller sig denna nätidentitet till deras självbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i åldern 18-23 år deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp avkamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder.Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sigav bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologisktperspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan varaen del av Identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg försjälvpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer medkvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverketbygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddensteori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiskaperspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform därjaget och identiteten kan konstrueras.

I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och Identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens Identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

Syftet med studien är att undersöka mellanchefernas upplevda situation vid en organisationsförändring i samband med ett uppköp. Detta kommer att undersökas utifrån ett identitetsperspektiv där fokus ligger på mellanchefernas Identitetsskapande processer.Metoden är av kvalitativ natur och utgår ifrån en anonymiserad fallstudie. Studien består av djupintervjuer med fem mellanchefer. Vi har även utfört observationer då vi under tidsperiod vistats i företaget. I vår fallstudie har vi strävat efter att vara aktörsorienterade för att kunna identifiera och förstå signifikanta aktörers verklighetsuppfattning.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur Identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas Identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna Identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad kunskap om begreppet edutainment samt att vi vill undersöka begreppets applicerbarhet inom turism. Vi vill dessutom utifrån ett kundperspektiv undersöka om och isåfall hur edutainment i ett turismsammanhang kan relateras till människors Identitetsskapande process. Med hjälp av den kvalitativa metod vi använt oss av i vårt insamlande av empiriskt material, har vi i vårt arbetssätt tagit vår utgångspunkt i teorin. På så vis har vi genom triangulering i form av en överblickande analys av skriftligt material, kvalitativa intervjuer och en i viss mån kvalitativ enkätundersökning, ämnat ta reda på om teorin går att urskilja i ett empiriskt exempel, varpå vi valt arrangerade dansresor med fokus på salsa. Resenärer efterfrågar idag upplevelsebaserade och kunskapsalstrande nöjesresor, varpå vi menar att begreppet edutainment mer än väl kan appliceras i turismsammanhang.

I vårt arbete har vi undersökt hur de Identitetsskapande processerna på friskolor med elever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, en med uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hur eleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mål i arbetet med Identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring Identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola påverkar dem i deras Identitetsskapande. På de allmänpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklas till självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristen värdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i deras religiositet. Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikande från normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi. Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna ska uppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund än svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta är i stort vad integration går ut på och något som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag är att de behandlar integrationsprocesser och Identitetsskapande.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt Identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt Identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars Identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan.

Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars Identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ?komma ut?-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld.

Bloggen är idag ett samhällsvitt fenomen med många användare. De som dominerar bloggarna i Sverige är unga tjejer och bloggande utgör en stor del av deras internetanvändande. Det blir av dessa skäl intressant att studera vilken effekt bloggande kan ha för just dessa användare och deras identitet.Syftet med denna studie är att ta reda på vad för mening bloggande har i unga tjejers liv och att undersöka huruvida bloggande kan fungera som ett Identitetsskapande verktyg för dessa tjejer.För att undersöka detta gjordes intervjuer med sex tjejer, varav två bedrev en och samma blogg, detta resulterade i fyra enskilda intervjuer och en parintervju.Resultatet är att bloggande har en viktig roll i unga tjejers liv på en rad olika sätt då de genom bloggen kan skapa gemenskap med andra men samtidigt kritisera andra. De kan använda bloggen till att dokumentera sina liv, lyfta sina åsikter och för att skriva av sig. Dessutom kan bloggande fungera som ett Identitetsskapande medel för unga tjejer då de på bloggen kan forma, omforma och förstärka sig själva med bloggen som verktyg.

Den här uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för inträde på arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras Identitetsskapande i det svenska samhället. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att få fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Vad innebär etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har främjat respektive motverkat deras möjlighet att få arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras Identitetsskapande?.

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och Identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars Identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser.