Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de Identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar Identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de Identitetsskapande processer som vi lever med.Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns Identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur.

Som lärare har vi mött många elever som upplevt svårigheter med att läsa och skriva, vilket har gett upphov till tankar kring hur svårigheterna påverkar elevernas självbild och Identitetsskapande. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter elever i läs- och skrivsvårigheter har av skolan för att bidra med kunskap om hur mötet med skolan påverkar elevernas självbild och Identitetsskapande. Genom att ha en utgångspunkt i en kvalitativ metod har vi intervjuat sex ungdomar i läs- och skrivsvårigheter i slutet av sin gymnasietid.  Vi ville få en bättre bild av hur mötet med skolan påverkat dessa ungdomars syn på sig själva, sina liv och sin framtid. Vi utgick från forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter och teorier om Identitetsskapande och självbild. Vår undersökning visar att eleverna har en positiv syn på sig själva och sina möjligheter.

Bakgrunden visar på att Stockholms destinationsmarknadsförare befinner sig i en stark konkurrenssituation då konkurrensen sker globalt. Vidare har kundernas beteende förändrats vilket ställer högre krav på Stockholms destinationsmarknadsförare. Utmaningen består i att Stockholm måste skapa en attraktiv identitet för att uppnå en lyckad image hos nya segment. Därmed är det betydelsefullt för Stockholm att attrahera ryska besökare.Uppsatsskribenterna har kommit fram till att Stockholm inte har en lyckad image i dagsläget..

Stress och träning är ett omdiskuterat fenomen bland människor, i media och i reklam i dagens samhälle. Allt fler människor studerar också på universitet och högskolenivå för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. På högskolenivå krävs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. Vår studie vill öka förståelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska träning kan vara ett verktyg för stresslindringen och Identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om Identitetsskapande i ett senmodernt samhälle var utgångspunkten för att belysa fenomenet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och Identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för Identitetsskapande via sociala medier, och hur detta Identitetsskapande påverkar individens självbild. Frågeställningen var: ?Vilka strategier använder unga vuxna i konstruerandet av sin nätidentitet på Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhåller sig denna nätidentitet till deras självbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i åldern 18-23 år deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ?dom andra? och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs Identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori.

Syftet med arbetet är att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen påverkas av detta. Dessa studier är viktiga ur ett lärarperspektiv då läroplanen fastslår att en trygg identitet är en förutsättning för att ungdomarnas empatiska förmåga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om Identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger på hur kamratgrupper använder sig av symboler, riter och ?vi- och dem känsla? för att skapa gemenskap.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers Identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook.The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltså din identitet.