I denna studie studeras orsaker till varför elever i åk 7-9 väljer att uppträda i större musikaliska sammanhang. De forskningsfrågor som ställs är:     Hur beskriver pojkar respektive flickor sin upplevelse av att stå på scen och varför väljer de att delta i ett scenframträdande?Hur menar pojkar respektive flickor att massmedias bild av att uppträda har inverkat på elevens vilja att uppträda?På vilka sätt kan ett scenframträdande få betydelse för pojkar och flickor senare i livet? ?Som undersökningsmetod i studien valdes kvalitativa intervjuer, detta för att få ett djup i undersökningen då metoden ger utrymme för informativa svar på intervjufrågorna. Tre flickor och två pojkar intervjuades. I resultatet framkommer behovet för elever i åk 7-9 att synas och uttrycka sin identitet, likaså behovet av gemenskap.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser.Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt Identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars Identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Det finns idag många i Sverige som bär på mer än ett kulturellt och etniskt ursprung. Syftet med denna studie är att ta reda på hur unga med två olika etniska kulturer skapar sin identitet. För uppsatsen har fem kvinnor respektive fem män vars föräldrar kommer från olika kulturer intervjuats. Alla intervjupersonerna är uppvuxna i Sverige och har starka band till landet.De teoretiska utgångspunkterna består bland annat av erkännandeteorier, kulturanalyser samt identitetsstudier. Jag har för analysen använt mig av kvalitativa metoder såsom diskursanalys och textanalys.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och Identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen.

Examensarbetet handlar om döva ungdomars identitet och medias roll under tiden döva ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen är döva ungdomar 12-17 år, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lärare. Frågeställnignarna är: "Hur skapar och formar döva ungdomar sin identitet? "Vad är avgörande för döva ungdomars Identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer använder döva undomar sig mest av?".

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas Identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet.

The aim of this Master?s thesis is to examine boys?/young men?s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell?s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens Identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Denna uppsats syftar till att skapa en större förståelse för den situation en gömd flykting kan befinna sig i. Utgångspunkten är att undersöka hur livssituationen kan se ut för gömda flyktingar, hur denna livssituation kan påverkas utifrån de villkor och rättigheter som finns för denna grupp i samhället och hur gömda flyktingar själva kan uppleva sin situation och dess inverkningar på deras tillvaro. För att undersöka detta har kvalitativ metod använts bestående av halvstrukturerade intervjuer med sju personer som lever gömda eller tidigare har levt gömda. Det empiriska materialet har sedan analyserats med teorier om identitet, marginalisering, exkludering, behovstillfredsställelse, psykisk hälsa och socialkonstruktvism. Vidare har det jämförts med tidigare forskning.Uppsatsen visar att ?situationen som gömd? kan upplevas mycket svår på många olika sätt.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.