This report shows a qualitative study on how six young adults in the ages between 20-30 who are students at Linnaeus University in Kalmar percieve their news consumption habits and their use of news media on digital platforms. The aim of the study is to examine whether the six students feel the strogest connection with the press where they were raised or where they currently live, why they choose to use the media platforms they do and what meaning the use of the media bare to the students. We have seen a lack of information concerning why young people choose to consume news online instead of in printed media.The study is focused on theories concerning what affects people in their choice of media platforms and channels. This report shows that geographic nature, the quality of the content and which political ideology the daily press is founded on does not affect the respondents choice of media. Our study shows that the most important factor for the respondents is that the platform is easily accesssible and flexible.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samhällets konstruktion av genus påverkar enkvinna i hennes roll som musiker. På vilket sätt upplevs och hanteras genusrelateradebegränsningar och vad blir konsekvenserna?Jag har i studien använt mig av observationer och intervjuer med två olika band, ett beståendeav tjejer och ett med killar. De har alla delat med sig av erfarenheter och tankar kring problemde upplever i en musikalisk diskurs. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellanbanden, inte minst när det kommer till att använda musik som ett Identitetsskapande verktyg.Tydligt är att problemen tjejerna upplever, alla är förknippade med deras könstillhörighet,medan killarna snarare upplever åldern vara det största problemet inom musikbranschen.Resultatet visar också att studiens kvinnliga informanter blir negativt särbehandlade och mötsav fördomar.

The purpose of this study was to investigate to what extent  young adults use media to create the image of themselves. The questions we wanted to answer was as follows: what does the media use of young adults look like compared to their attitudes towards media content; what awareness do they have of other young adults attitudes concerning media content; and finally, how do these attitudes affect their own media use?Media consumption is a great part of  the daily lives of young adults living in Sweden: the national  average media consumption is seven hours a day, for 15-24 year olds. This provides a new way for young adults to express their identity - by showing their use of different media content, they can change other's perception of themselves.The method we used in our study was a combination between a quantitative and a qualitative method. We first made a survey in three classes with senior year high school-students, in a Swedish school.

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters Identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och Identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrån ledarens eget perspektiv. För det används socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg används subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att språket är det viktiga, vad ledarna säger och hur de säger det. Detta för att språket ses som konstruerande istället för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgår från två frågeställningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer använder individerna i sitt Identitetsskapande som ledare?Utifrån transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner på olika företag i Mälardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva Identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:? Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?? Finns det faktorer i Identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till Identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens Identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers Identitetsskapande.

Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjälp av en narrativ metod som bygger på de livsberättelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebär att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna består av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berättade sina livshistorier utifrån upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns Identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

The Somali community is relatively new in the UK and the majority of Somalis in Bristol are living under poor conditions in deprived areas. According to literature and research relevant for this study ethnic identity seems to be of more importance when threatened by environmental or social changes, such as experiences of migration. Young people are more exposed to such a process of identity construction. The aim for this study was to get a more profound understanding for the significance of migration for young Somali people?s identity formation in Bristol.

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat.

Denna kvalitativa uppsats behandlar personliga bloggar och de mekanismer som finns bakom bloggande. Det övergripande syftet är att, med fokus på individen i samspel med andra, få en förståelse för vad det är som gör att människor väljer att publicera uppgifter om sig själva på bloggar där vem som helst kan läsa vad som skrivits. Vi har för vår datainsamling genomfört semistrukturerade intervjuer i huvudsak via MSN Messenger. De teorier vi valt att använda oss av är symbolisk interaktionism, rollteori och teori om den narcissistiska kulturen. Analysen behandlar de teman vi tycker oss se i vårt insamlade material.