Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gÀller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda pÄ vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda pÄ hur mycket tid tonÄringar tillbringar pÄ Internet, vad de gör pÄ Internet och hur mycket insyn vuxenvÀrlden har i deras InternetanvÀndande. VÄr undersökningsgrupp Àr tonÄringar i Äldern 13-16. Vi har bedrivit en tvÄdelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkÀtundersökning och den andra delen av en fÀltstudie pÄ mötesplatsen Lunarstorm. EnkÀten, som innehöll frÄgor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.

Title: Nu Àr det dags för fotboll 2.0 I En studie om hur fotbollsklubbar i allsvenskanarbetar med relationsmarknadsföring med hjÀlp av sociala medier.Short explanation of the titleWe chose the title ?Nu Àr det dags for fotboll2.0?because it relates to the socialhabits that occurs between individuals within society today. People are moreinteractive online than before due to the development of Web 2,0 and social medias.Main purposeThe main purpose of this thesis is to describe how professional football clubs usesocial media tools to establish, maintain and develop relationships with costumerswithin the field of sports.MethodologyThe thesis is based on a qualitative research with an inductive approach to make itpossible to create a depth within the research. In addition, we have a hermeneuticperspective to build an understanding for the hard labour that is put in action byworkers in the football clubs only for the reasons of making relationships possibleand strengthening bonds by using social media tools. We have gathered theempirical information trough interviews with main leaders within chosenorganizations that use social media tools on an every day basis.

Fritiden Àr ett vÀl debatterat Àmne i dagens samhÀlle. Det blir allt mer pÄtagligt för oss om statens mÄl och ambitioner för vÀlfÀrdsstaten och dess befolkning. Fritiden ses som en nÀringsgren mot detta. Ett föremÄl för att ytterligare förverkliga mÀnniskan. Kultur- och fritidsarenan ses som ett möjligt omrÄde för mÀnniskans identitetsskapande.

AbstractTitle: The constant change - A comparative study of profit companies and nonprofit organizations' brand management through social mediaAuthor: Agnes Nobel & Matilda VallgrenTutor: Daniel LövgrenPurpose: The purpose of this thesis was to study profit companies and nonprofit organizations? branding and strategic communication on social media. If social media has supported with new interaction with stakeholders and hence affected the branding work. Also if there are any differences between profit companies and nonprofit organizations.Method/Material: The method that is used in the article is a qualitative research. The research is based on conversations interviews conducted with eight organizations, four profit companies and four nonprofit organizations.Main results: The main result showed that all organizations are actively involved with social media in their strategic communication when in order to increase the interaction with stakeholders and thus strengthen their brand identity. It turned out that all organizations have not adapted the brand to social media, but worked with the organizations values ??and only applied the trademark on social media.

Syftet med min undersökning Àr att studera ungdomars identitetsskapande med fokus pÄ skolidrotten, med hjÀlp av teorier om gymnastikens uppkomst, utvecklingen och synen pÄ kroppen samt sex intervjuer med ungdomar i tredje Äret pÄ gymnasiet. I början av 1900- talet var den stela och mekaniska Linggymnastiken som gÀllde i Sverige och som dessutom var utformad för mÀn. Med kvinnornas intrÀde förÀndrades rörelserna till att anpassas efter kroppen med mjukhet och estetik. I och med namnbytet till idrott och hÀlsa skrevs det in i lÀroplanen att fokuset för att frÀmja hÀlsa skulle lyftas fram och inte bara handla om fysisk aktivitet. Inom skolans vÀrld Àr idrotten nÄgot som berör alla, antingen pÄ ett bra eller dÄligt sÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att pröva tesen att Radiosportens sÀndningar har blivit mer jÀmstÀllda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts Àr utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande fÄr i sÀndningarna i förhÄllande till mÀn och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frÄgan Àr kvantitativ. Radierade sekunder har rÀknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jÀmstÀlldhet Àr att de kvinnliga rösterna Àr proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande fÄr ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sÀndningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jÀmstÀlld under  undersökningsperioden, men att det inte gÄr att sÀga att ökningen Àr stabil frÄn Är till Är. Resultaten visar ocksÄ att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte fÄr utrymme i nivÄ med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Allt fler företag anvÀnder sig av sociala medier och nÀr marknaden vÀxer blir ocksÄ kraven för hur medierna ska anvÀndas större. Hur företagsbloggar anvÀnds i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag anvÀnder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick frÄn ett öppet förhÄllningssÀtt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom smÄ n-studier. Resultatet frÄn observationerna jÀmfördes med teorin för att se om dessa överensstÀmde med varandra vilket det i mÄnga fall visade sig göra.

Syftet med denna slutreflektion Àr att visa problemen men Àven möjligheterna i marknadsföringen av spelet Forced2Fight av det lilla teamet i Kick the Owl Productions. BegrÀnsad budget, osÀker framtid för bÄde team och spel Àr nÄgot som mÄste övervinnas. För att kunna angripa dessa problem har jag studerat en rad olika tillvÀgagÄngssÀtt och kommit fram till ett lÀmpligt tillvÀgagÄngssÀtt riktat Ät grÀsrötterna för att bygga upp varumÀrket. Den effektivaste strategin bör i min mening vara att marknadsföra gruppen via traditionella medier och förankra spelet i den relevanta mÄlgruppen direkt via fora och andra sociala medier. Kontakta bÄde framtrÀdande medlemmar i sociala grupper samt expertgrupper bestÄende av kunniga spelentuseaster.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ stÀller sig till att anvÀnda populÀrkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populÀrkulturen och medieanvÀndandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tÀnker kring anvÀndandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika omrÄden av populÀrkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utlÀggningar, men samtidigt innehÄllit specifika och kompletterande frÄgor. Studien Àr kvalitativt inriktad, och tonvikten lades pÄ analyser utifrÄn vad som sades pÄ intervjuerna.PopulÀrkultur och medier pÄverkar de flesta mÀnniskors sÀtt att leva idag, och diskussionerna kring detta Àr mÄnga.

Detta arbete handlar om synlighet pÄ internet, frÀmst för mindre företag. De metoder som fokuserats pÄ Àr sökmotoroptimering (SEO) och marknadsföring i sociala medier (SMM). Arbetet har frÀmst syftat till att kartlÀgga de aktuella rÄd som ges angÄende vad som gör en hemsida mer synlig. DÀrefter har dessa i en mycket lite skala testats pÄ en webbsida som jag har fÄtt i uppdrag att göra om, för att se om de ger nÄgot resultat. I rapporten finns en sammanstÀllning av de mest populÀra och rekommenderade sÀtten att göra SEO och SMM. Testerna som genomförts har gett positiva resultat, trots att testtiden var begrÀnsad..

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer dÀr projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. DÀrefter jÀmfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks Àven vad bÄda parter anser karaktÀrisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som anvÀnds Àr technology-image expectancy gap teorin som uppmÀrksammar hur publikens förvÀntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktÀriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrÄn teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar pÄ Facebook, samt hur publiken svarar pÄ innehÄllet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda pÄ om den traditionella nyhetsvÀrderingen speglas pÄ Facebook, och i sÄ fall om publikens likes- och delningsvÀrderingar samstÀmmer med mediernas nyhetsvÀrdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestÄtt av det totala antalet publiceringar under en veckas tid pÄ Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har data samlats in över vilka nyhetsÀmnen som varit mest frekventa pÄ Facebook, samt över hur publiken valt att interagera pÄ innehÄllet genom likes och delningar.    Resultatet visar att den traditionella nyhetsvÀrderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering pÄ Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvÀrdering följer de digitala nyhetsvÀrderingskriterierna.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

StreamingtjÀnster har förÀndrat hur mÀnniskor lyssnar pÄ musik och upptÀcker ny musik. Det har ocksÄ underlÀttat för mindre artister att nÄ lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förÀndrat hur artister nÄr ut och upprÀtthÄller relationen med sina fans. FörsÀljningen av fysiska album nÄr rekordlÄga nivÄer och streaming av musik gör sÄ att lyssnaren fokuserar pÄ den enskilda lÄten snarare Àn artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker dÀrför en oro för att lyssnaren inte lÀngre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgÄende förÀndringar i musikbranschen vÀcker frÄgan hur lyssnaren förhÄller sig till artisten och vilken relevans artisten har nÀr lyssnaren upptÀcker ny musik och lyssnar pÄ musiken i sina spellistor.

KONTEXT. I takt med att Internets framvÀxt och fler och fler mÀnniskor ansluter sig till sociala medieplattformar som Facebook, uppkommer nya sÀtt att interagera och kommunicera mellan varandra. Samtidigt ökar antalet organisationer och företag, som i sin tur mÄste hitta nya vÀgar för att deras marknadsföring ska sticka ut och bli uppfattad. För att nÄ ut till mÄlgruppen med budskap, mÄste organisationen vara dÀr mÄlgruppen Àr. DÀrför har Facebook blivit en ny del av företags marknadsföringsredskap.