Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har Àven intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhÀllet i stort nÀr det gÀller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar pÄ en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan pÄ individens sjÀlvbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vÄrt material med teorier frÄn Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationstrÀffarna innebÀr lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stÀrkt sjÀlvkÀnsla och gruppsolidaritet samt att sÀttet att bemöta varandra pÄ bidrar till stÀrkta sociala band.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Titel Social media management ? frÄn flum till finrumFörfattare Anton Eliasson & Victor EgnellHandledare Orla VigsöKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin VÄrterminen 2014Sidantal 42 (exklusive bilaga)Antal ord 13465Syfte Syftet med studien Àr att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samtundersöka om yrket visar tecken pÄ en professionaliseringsprocess.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sju intervjuer med individer anstÀllda pÄ olika organisationer, bÄde internt och externt, som föll under vÄr definition av social media manager.Huvudresultat Det finns en mÀngd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsomrÄde. Studiens respondenter har samtliga nÄgon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men fÄ har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt Àr ocksÄ vikten i att hÄlla sig aktuell. PÄtagligt Àr ocksÄ Äsikterna om att utvÀrdering Àr viktigt, dÄ sociala medier fortfarande Àr i dess linda och effekterna oklara.

In this paper, the legal situation regarding freedom of expression versus the duty of loyalty is investigated, this in a context where an employee makes critical statements about his employer through social media.The duty of loyalty is a part of all employment relationships and it follows implicit from the contract regardless of whether it is specified in it or not. This duty means that an employee is required to put the employer's interests before his own and avoid all situations that end up in collision of the duties. The employee may no t either act in such a way that is intended to harm the employer. This means that the employee must be even off duty careful not to appear disloyal to the employer. This may lead to that a status update on Facebook, even when made on the employee's free time, can be regarded as disloyal conduct, with the dismissal or disciplinary action as a result.Case law states that the point of departure regarding criticizing the employer must be that the employee has an extensive such a possibility to that, without that being considered as disloyal conduct.

Dagens ungdomar lever i en stÀndig interaktion med allehanda medier. De Àr en viktig mÄlgrupp för medier och utsÀtts dagligen för budskap som förmedlas via denna kÀlla. Har medier nÄgon pÄverkan pÄ hur ungdomar uppfattar vÀrlden av idag? TillhandahÄller de normbildande vÀrderingar om hur kvinnor och mÀn ska vara? Och i sÄ fall, hur ser ungdomar pÄ detta? Denna uppsats behandlar ovanstÄende frÄgor utifrÄn ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom tvÄ fokusgrupper uttrycka sina Äsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpÄ de utgör en intressant grupp att undersöka.

I dagens samhÀlle Àr nÀstintill alla mÀnniskor, bosatta i sÄ kallade industrilÀnder, medlemmar pÄ nÄgot socialt nÀtverk. MÀnniskor i olika Äldrar, 13 Är och uppÄt, registrerar sig pÄ sociala medier för att hÄlla kontakten med familj, vÀnner och bekanta eller för att knyta nya kontakter. De flesta av oss har sett rutan som ska klickas i och lÀnken till anvÀndarvillkoren, men Àr det nÄgon som egentligen lÀser villkoren? Hur mÄnga av oss har inte bara klickat acceptera och fortsatt skapa sin anvÀndare? Syftet med denna uppsats Àr att, med tillÀmpning av rÀttsdogmatisk metodik, granska anvÀndarvillkoren hos en av dem, i dagens samhÀlle, mest populÀra sociala medierna, Facebook. Uppsatsen innehÄller Àven en förklaring av den svenska och den amerikanska avtalsrÀtten som bestÄr av lagstiftning, principer och praxis, adekvat för den sagda granskningen.

Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lÀmpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vÄrt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehÄlla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sÀtt att arbeta. Vi diskuterar och jÀmför vÄr arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nÀmna de produkter som har skapats med hjÀlp av vÄrt arbetssÀtt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier.

Den tekniska utvecklingen i samhÀllet gör att medieanvÀndning i dagens skola Àr ett Àmne som stÀller krav pÄ bÄde lÀrare och elever. Den teoretiska utgÄngspunkten grundas pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lÀrares attityder om och anvÀndning av medier som TV och film pÄ högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad pÄ 43 enkÀter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lÀrare anvÀnder TV och film i undervisningen, vilket material de anvÀnder och varför de anvÀnder detta. Undersökningens resultat tyder pÄ en medvetenhet hos berörda lÀrare angÄende mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att kartlÀgga Jönköpings gymnasieungdomars anvÀndning av samtliga professionellt producerade lokalmedier pÄ orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkÀtsvar frÄn elever pÄ 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har Ànnu inte den stora vÀrlden konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsÄlderns influenser pÄ den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de Àr intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nÀstan dagligen anvÀnder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten Àr det överlÀgset mest frekvent anvÀnda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar lÀser den lokala morgontidningen pÄ papper dagligen eller nÀstan dagligen. PÄ delad andraplats med 12 procents daglig anvÀndning ligger nÀttidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt dÀr litteratur frÄn omrÄdena för utvÀrdering, lÀrandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera Äterkoppling av utvÀrderingsresultat. Den i sÀrklass vanligaste formen för Äterkoppling av utvÀrderingsresultat Àr genom en skriven rapport, mÄnga gÄnger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats Àr dÀrför att vÀnda bort blicken frÄn denna instrumentella syn pÄ hur ett anvÀndande kommer till stÄnd och i stÀllet lyfta fram innovativa Äterkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att lÀrande och kunskap uppstÄr i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet Àr att ta till vara pÄ det informella lÀrandet som sker inom organisationen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ krÀnkande behandling och trakasserier pÄ tvÄ skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrÄgestÀllningarHur och var sker krÀnkande behandling och trakasserier?NÀr sker krÀnkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kÀnnetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och krÀnkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats dÄ undersökningarna har utgÄtt ifrÄn gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i Àmnet idrott och hÀlsa.ResultatEleverna uppfattar att krÀnkande behandling och trakasserier förekommer pÄ raster och pÄ sociala medier, men Àven pÄ lektioner, till och frÄn skolan samt i omklÀdningsrum. Orsaken till varför det förekommer just hÀr beror pÄ för lÄg vuxennÀrvaro. NÀr det gÀller krÀnkande behandling och trakasserier pÄ sociala medier, sker det tillexempel genom att nÄgon eller nÄgra lÀgger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

Bakgrund: Musikindustrins tillvÀxt under det senaste decenniet har varit starkt influerat av digitaliseringen över internet. Nedladdningen av musik, övergÄngen frÄn en konkret produkt till en immateriell tjÀnst och stÀndigt förÀndrade beteendemönster hos musikanvÀndare i den digitala miljön har resulterat i en hel del problematik för leverantörer och distributörer samt föranlett stora ekonomiska förluster. Men förÀndringarna har ocksÄ gynnat och bidragit till nya affÀrsomrÄden och möjligheter för musikindustrin. Internets genombrott och den snabba teknologiska utvecklingen har skapat en hÄrdare konkurrens inom branschen, och företagen mÄste dÀrför hitta nya sÀtt att omfamna webben som en ny och kraftfull marknadskanal samt dra nytta av de möjligheter som det innebÀr för försÀljning och distribution av digital musik.ForskningsfrÄgor: Hur arbetar musikindustrin med digital marknadsföring och vilka digitala plattformar anvÀnds för att marknadsföra sig pÄ?Hur har den digitala reformen inom musikbranschen pÄverkat marknadsföringen för de olika aktörerna i branschen och hur arbetar de idag för att nÄ ut till konsumenterna?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur den teknologiska utvecklingen har pÄverkat den digitala marknadsföringen i dagens musikindustri.Metod: Studien Àr genomförd i kombination av en flerfaldig forskningsmetod dÀr ett kvantitativt betraktelsesÀtt har anvÀnts för att styrka kvalitativa resultat och tvÀrtom.

KONTEXT. I takt med att Internets framvÀxt och fler och fler mÀnniskor ansluter sig till sociala medieplattformar som Facebook, uppkommer nya sÀtt att interagera och kommunicera mellan varandra. Samtidigt ökar antalet organisationer och företag, som i sin tur mÄste hitta nya vÀgar för att deras marknadsföring ska sticka ut och bli uppfattad. För att nÄ ut till mÄlgruppen med budskap, mÄste organisationen vara dÀr mÄlgruppen Àr. DÀrför har Facebook blivit en ny del av företags marknadsföringsredskap.

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.

Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap stÀllt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? PÄ vilket sÀtt pÄverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad fÄr utanförskap och status för inverkan pÄ ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades pÄ en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 Är och sjÀlva urvalet baserades pÄ en blandning av kvot- och snöbollsurval. SjÀlva studien utgick frÄn tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och stÀlldes i relation till varandra.