SAMMANFATTNINGTitel: Musikbolags kommunikationsprocess via social mediaFörfattare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia WiklundHandledare: Joachim TimlonKurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music &Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014.ForskningsfrÄgaHur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media?SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via socialmedia, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt gerekommendationer till hur de pÄ bÀsta sÀtt kan kommunicera med kunderna via desociala medierna.MetodI uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktivforskningsansats. Detta gjorde vi dÄ vÄrt mÄl har varit att komma sÄ nÀra vÄrtproblemomrÄde som möjligt och gÄ pÄ djupet istÀllet för bredden. Den empiriskastudien bygger pÄ fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikationoch musikindustrin.SlutsatserVi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig sjÀlvautan sina artister. NÄgot av det bÀsta ett musikbolag kan göra Àr att anpassa sig efter sinmÄlgrupp.

This paper intends to show how micro- and small businesses in the tourism and experience industry makes use of social media as a marketing tool. The study also shows the possibilities for businesses to market themselves to customers through social media. Small businesses usually don?t have the same conditions or the same marketing resources that larger companies have. For small businesses that lack marketing resources, social media is a great addition to marketing since the technology around social media is relatively simple.

Litteraturen innehÄller tre olika omrÄden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre omrÄden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda pÄ vilket sÀtt de teoretisktfastslagna omrÄdena relaterar till anvÀndarnas upplevelse av omrÄdena. Syftet utreds genom enfallstudie dÀr Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrÄgestÀllning: Hur förhÄller sig Nordeas Facebooksidasaktiva anvÀndare till Nordeas medverkan pÄ Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som Àmnade svara pÄ frÄgestÀllningen.

Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Att kÀnna sig svensk trots att man bott i Sverige en lÀngre tid Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. KÀnslan av tillhörighet bottnar i nÄgonting annat, mycket djupare Àn vad som kan ses pÄ ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande Äldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. Den gemensamma övergripande nÀmnaren för vÄra studier Àr kvinnornas syn pÄ sig sjÀlva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för kÀnslan av gemenskap i det svenska samhÀllet.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur krÀnkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns nÄgot som sÀrskiljer det frÄn krÀnkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förÀndrade förutsÀttningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga krÀnkningar och mobbning stÀlls inför nya utmaningar. DÀrför Àr studien Àven inriktad pÄ hur skolan kan arbeta med dessa krÀnkningar. Enligt en rapport frÄn BRIS ?Barnens RÀtt I SamhÀllet? fÄr de in fler och fler samtal varje Är som handlar om mobbning och annan krÀnkande behandling.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

En ny vÀrld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren pÄ okÀnd mark dÄ sociala medier introducerar helt nya prövningar dÄ konsumenten sjÀlv kan styra över det publicerade materialet som ett företag vÀljer att lÀgga ut. Kommunikationens tillvÀgagÄngssÀtt mellan en kund och ett företag har förÀndrats, och dÀrmed Àven beteendemönstret för respektive part. Detta leder till mÄnga frÄgetecken som; hur gÄr företaget tillvÀga? BehÄller vi ett traditionellt angreppssÀtt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr tvÄ aktuella aktörer pÄ marknaden har valts ut och dÀrefter intervjuats.

KrÀnkande behandling och mobbning Àr nÄgot som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad hÀnder nÀr dessa krÀnkningar och mobbning förekommer pÄ internet och i de sociala medierna dÀr lÀrarna och skolan inte har insyn?Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i mellanstadiet och rektor pÄ en skola uppfattar att de arbetar med denna form av krÀnkande behandling och mobbning samt hur eleverna pÄ mellanstadiet uppfattar att deras lÀrare hanterar detta om det skulle intrÀffa.I den hÀr studien ligger fokus framförallt pÄ lÀrare, rektor och elevers uppfattningar om krÀnkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät.Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lÀrare utom en pÄ mellanstadiet, varav en lÀrare Àven arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkÀtstudie som besvarades av de flesta elever pÄ mellanstadiet i Ärskurs 4-6.Resultatet av dessa tvÄ undersökningar visade framförallt pÄ ett stort kunskapsglapp mellan lÀrare och elever nÀr det kommer till de sociala medierna, dÀr eleverna Àr de som kan mest nÀr det kommer till vad som sker pÄ de olika siterna som de rör sig pÄ, medan lÀrarna har mer generell kunskap om sÀkerheten. En annan sak som framkom tydligt Àr att samtliga lÀrare uttryckte starka önskemÄl om att fÄ mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör nÀr de befinner sig i denna cybervÀrld. För det stÄr klart att Àven om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervÀrld sÄ gör inte eleverna det.

Det vi vill undersöka i denna studie Àr huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjÀlpa till att pÄverka sociala ÄtgÀrder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna Àr nÀra kopplade till anvÀndningen av modern kommunikationsteknik sÄsom exempelvis mobiltelefoni och anvÀndning av internet, specifikt sociala nÀtverkssajter, nÀr vi studerar protesterna som pÄgÄr i bÄde Syrien, men Àven resten av arabvÀrlden under denna tidsperiod. Detta visades Àven nÀr vi genomförde vÄra observationer pÄ webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva ÄtgÀrderna mellan individerna, inte minst i Syrien men Àven resten av arablÀnderna, om inte resten av hela vÀrlden. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pÄgÄende upploppen i Syrien dÀr de Àven har fÄtt större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och Àven rekrytera medlemmar till de sociala ÄtgÀrderna.

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. DÄ inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gÄtt att finna, sÄ blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett personalperspektiv öka förstÄelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har dÄ det gÀller att ta tillvara och stÀrka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frÄgestÀllningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stÀrka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgÄende i hela uppsatsen.

I denna studie har jag anvÀnt mig av de Àmnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förstÄelsen för hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap anvÀnder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrÄn sex intervjuade lÀrare som arbetar pÄ tre olika högstadieskolor. TvÄ av de intervjuade lÀrarna i studien arbetar Àven som IKT inspiratörer. TvÄ av skolorna i studien som de intervjuade lÀrarna arbetar pÄ bedrivs av kommunal regi medan en Àr en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lÀrarna anvÀnder olika former av digital media i sin undervisning.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.

Utvecklingen av sociala medier har inneburit bÄde möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och dÀrmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fÄtt mycket kritik för problemen i tÄgtrafiken och företagets anseende har försÀmrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbÀttra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva pÄ Twitter, vilket Àr en del av deras kommunikationsstrategi.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:14.