Användaracceptans av mobila tjänster och besöksvärdet av sociala nätverkstjänster kan användas för att ta reda på vad användare tycker är viktigt för att de ska vilja besöka företagssidor på mobila sociala nätverkstjänster och få ut ett högt besöksvärde av besöket så att de vill återbesöka företagets sida och bli lojala kunder. På så sätt kan företagen få återvändande besökare och öka sina konkurrensfördelar jämför med sina konkurrenter. I denna uppsats har jag som syfte att undersöka användaracceptansens betydelse för besöksvärdet av mobila sociala nätverkstjänster och användare tycker är viktigt för att de ska vilja ta i bruk mobila sociala nätverkstjänster och vad det tycker är viktigt för besöksvärdet de får ut av besöket och kopplingen däremellan. Jag undersöker detta i en enkätundersökning med hjälp av en webbenkät. Resultatet visar i vilken utsträckning teorin om Användaracceptans av mobila tjänster och besöksvärdet av sociala nätverkstjänster stämmer med vad användarna verkligen tycker om dessa i verkligheten gällande mobila sociala nätverkstjänster och vilka kriterier de tycker är viktigast..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrån denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsområde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfället. Vidare har alla förutom en av våra respondenter en utländsk bakgrund.

I detta examensarbete har vi undersökt vilken effekt pedagogens närvaro/frånvaro och grad av deltagande kan ha på förskolebarns sociala samspel..

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.

Utvecklingen av det nya medielandskapet påverkar företags och marknadsförares sätt att bedriva marknadsföring på Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fått mer makt och det krävs mer av företag för att väcka uppmärksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar även relevant teori i förhållande till branschexperters syn på sociala medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som används är delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala medier.Studien bygger på en kvalitativ metod.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Titel: Friendvertising - De som delar men inte tror sig delaFörfattare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda HallUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 61 sidor inklusive bilagorAntal ord: 17 953Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhållningssätt till friendvertisingMetod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuerMaterial: Fem fokusgruppsintervjuerHuvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhållningssätt tilltillvägagångssättet friendvertising, men att det är komplext. De anser att friendvertising är effektivt, attdet har större påverkan än traditionell reklam, att filmerna skapar starka känslor samt att personer somdelar friendvertisingmaterial blir volontärer för varumärket i fråga. Däremot menar de att de inte delarmaterial i sociala medier i särskilt stor utsträckning. Av svaren att döma är det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser sociala medier som en offentlig sfär och det som delas är synligt för många.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt.

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ?svenska? och det ?genuina?. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ?i sin samtid? och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är.

Problembakgrund: Sociala medier har blivit så viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifråndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det är viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen på sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att få djupare förståelse kringdet här bör användandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka och beskriva konsumenters beteende på sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring på sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien är ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen använde i huvudsak sociala medier för att hållakontakten med vänner. De läste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor såg ut.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hållbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer där innovationsprocessen på två skolor som implementerat en köttfri dag spårats. Vi konstaterade att det är av stor vikt att försöka kartlägga sociala system som delar de normer och värderingar som en social miljöinnovation bidrar till då detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förståelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förändra individers sociala vilja när det kommer till att konsumera hållbart.