Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod.Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren.

Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet.

I mitt arbete som lärare i särskolan har jag kommit i kontakt med sociala berättelser och seriesamtal, som är en pedagogisk metod som kan användas för personer som har svårt att förstå den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstå. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur man kan arbeta med sociala berättelser och seriesamtal med elever i särskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berättelser och seriesamtal kan användas som en metod att kommunicera med elever i särskolan.

Fula ord kan definieras på flera olika sätt. I vårt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vår studie är att undersöka hur språknormer påverkar lärare och elevers användande av fula ord i skolan. Studien är genomförd på ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkätundersökning och intervjuer med lärare, fritidspedagoger och elever har vi fått fram ett resultat som visar hur språknormer är knutet till identitet, att normerna är svåra att förhålla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan är gamla normer som existerat i flera generationer.

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer.

Titel: Reklam ? a matter out of place En kvalitativ studie om användarens inställning om reklam på Facebook Författare: Johanna Wignell, Isabelle Falk Sadek, Petra Hamnered Viita Uppdragsgivare: Nowa Kommunikation Kurs: Medie-­? och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för jouralistik, Medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 12 694 (exklusive executive summary, referenser och bilagor) Syfte: Att undersöka användarens uppfattning om reklam på Facebook. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsamtal, samtals intervjuer och deltagande observationer Material: Analys av samtalsintervjuer och observationer av sammanlagt sju personer samt tre fokusgruppsamtal om sammanlagt tretton personer Huvudresultat: Det har visat sig att i vår studie har kontexten och ålder stor betydelse för inställningen till reklamen. Facebook är ett socialt nätverk där de sociala värdena råder. Detta visas genom att inställningen generellt var negativ till reklam.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Titel: Motivation. En studie av motivationsfaktorer tillämpade på volontärer Författare:Ronny Adolfson, Patrik Gran och Axel Lindblom Handledare: Christer Eldh och Ola Thufvesson Syfte:Syftet med denna uppsat's är att undersöka vilka faktorer som motiverar volontärer och om dessa kan förklara's med klassisk motivationsteori. Vi vill få ökad kunskap om vilka drivkrafter det är som motiverar volontärer att prestera utan att få någon nämnvärd ersättning. Frågeställningar: Är klassisk motivationsteori tillämpbar på volontärer?Vad karaktäriserar volontären's motivationsfaktorer? Metod: Vi har använt os's av en kvalitativ metod och där foku's har lagt's på intervjuer och artiklar.

Den identitetsförvirring som råder i dagens samhälle tar sig en mängd olika uttryck. Ett av dessa är det faktum att många idag genom internet skapar sig parallella virtuella identiteter. En av de som gjort detta är Alexandra Nilsson, som under namnet Kissie driver en av Sveriges idag mest välbesökta bloggar.Syftet med denna studie är att utifrån ett postmodernistiskt perspektiv och teorier om social konstruktion undersöka identitetskonstruktion i bloggar, med fokus på bloggen Kissies.seMina frågeställningar är: Hur beskrivs undersökta identitetskonstruktioner i bloggen Kissies.se? Hur skiljer sig beskrivningen av de olika identitetskonstruktionerna åt? och Hur ter sig utvecklingen av den fortlöpande identitetskonstruktionen?För att besvara dessa frågor har jag, med utgångspunkt i det postmoderna samhället och grundat på teorier om social konstruktion, genom en hermeneutisk process studerat de olika identitetskonstruktionerna.Slutsatserna av denna studie är att användandet av olika identiteter skapar möjligheter att passa in i fler sammanhang än vad som annars vore möjligt; att det sociala utbytet har stor påverkan i konstruerandet av virtuella identiteter; samt att det uppstår svårigheter då en identitet rycks ut ur den arena där den var tänkt att existera..

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..