Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp feminister upplever att de bemöts när de benämner sig själva som feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..

Syftet med denna studie är att undersöka hur den stigmatiserade förorten kan påverka identitetsskapandet hos ungdomar i åldern 15-18, samt hur de uppfattar medias framställning av deras boendeort. Vi vill undersöka om hur en stigmatiserad bild av förorten Rågsved påverkar skapandet av ungdomarnas identitet. Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer av fyra ungdomar som bor i Stockholms förorten Rågsved.För att kunna analysera våra kvalitativa intervjuer har vi använt oss av Erving Goffman teori om stigma. Vi har även valt teorier om kollektiv identitet och medias makt i samhället, detta har gjorts för att kunna undersöka hur mycket inflytande en stigmatiserad bild av en förort har på skapandet av ungdomars identitet och vilka de är som individer.Resultaten av studien visar att våra informanter i Rågsved är medvetna om den stigmatiserade bilden som området har och trots detta, uttrycker intervjupersonerna att deras bostadsområde inte utgör en påtaglig påverkan på deras identitet. Den starka gemenskapen som finns inom området övervinner inflytandet som det negativa ryktet kan ha på ungdomarna. .

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas upplevelser under sin långtidsskada. I denna studie definieras långtidsskada som ett långvarigt och ofrivilligt uppehåll från fysisk träning och tävling där utövaren tappar sin fysiska status och form, kontakten med lagkompisar och det sociala livet runt omkring idrotten. Frågeställningarna i studien är:?Hur upplevde eleverna sina känslor kring identitet och självförtroende under tiden som långtidsskadade?Vilken var elevernas syn på det sociala stödet från lärarna i skolan, samt stödet från läraren till ett meningsfullt deltagande på idrottslektionerna under tiden som långtidsskadade?Hur motiverades och vilket socialt stöd fick eleverna av andra utanför skolan till att genomföra rehabiliteringen?Studien är en kvalitativ undersökning med sju individer som varit långtidsskadade under sin skolgång då de var mellan 15 ? 18 år gamla.Resultat från undersökningen var att eleverna upplevde negativa känslor vid skadetillfället. Deras identitet påverkades också negativt då den var alltför sammankopplad med idrottandet som långtidsskadan begränsade.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet..

Den här undersökningen studerar pojkars attityder till läsning då de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar påverkats har de i förväg fått fylla i några svar som rör olika frågeområden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i årskurs nio, ges de ett andra tillfälle att svara på några lite mer specifika frågor. Samtalet leder till att några elever blir tystare än andra då det handlar om den egna läsningen i hemmet, men också under lektionstid. Inledningsvis är det i synnerhet en elev som inte läser så mycket hemma som går i ledning för att svara på hur läsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hålla med i det mesta. Samtidigt är det två elever som svarat att de läser betydligt fler böcker än vad vi ser att de andra gör.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

En alltmer utbredd uppfattning är att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. Människans beteendeförändringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befästa geografiska platser med information innebär att vår syn på den offentliga miljön står inför en radikal förändring. Det konkreta platsbegreppet är starkt kopplat med rumsbegreppet som är mer abstrakt i sin natur och vars gränser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. Därmed skiftar också uppfattningen av plats och hur vi kan stärka vår anknytning till platser. Ett led i den pågående förbättringen av kommunikationen är det utbredda användandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier påverkar platsers identitet.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

The aim of our study was to increase understanding of older people?s views on social media?s and identity by asking the question: How do seniors perceive identity on Facebook? Based on a qualitative approach with written interviews conducted by e-mail, we contacted respondents who had and used a Facebook account. In our study we used categories, such as seniors, identity, Facebook and networking to be able to answer our research question. The result of this study is shown as a description of nine respondent?s testimony regarding identity on Facebook.

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vår studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har på tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet vad gäller kroppsideal avseende självidentitet, kultur och makt.Hur påverkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gäller ungdomars syn på kroppsideal och identitetsskapande?METOD &MATERIAL Kvalitativ metod med två fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex killar. Resultatet från våra fokusgrupper har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.RESULTAT Vi har i vår studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekräftelse på så sätt att media påverkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekräftelsebehov. .