Det finns många faktorer och omständigheter runt en organisation som påverkar hur man väljer att utforma organisationen i fråga. Syftet med detta arbete är att finna faktorer som påverkar utformningen av ideella föreningars näringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förståelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa används contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omständigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i två delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemässigt upplägg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (där arbetsdelningen mellan ideella och anställda förändras) och näringsverksamhetens omfattning (där större omfattning påverkar avståndet mellan näringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

Fler och fler elitföreningar arbetar idag mer som rena företag och har som mål att tillfredsställa kundernas krav och behov. Deras organisation består dock fortfarande övervägande av ideellt arbete, vilket kan skapa problem i deras arbete med att vara kundorienterade. För att varva teori med empiri har vi i uppsatsen valt att använda oss utav en abduktiv ansats. Vi har primärt använt forskningsartiklar för att få fram de teorier som uppsatsens analys till stor del bygger på. Inspiration och idéer har även hämtats från andra tryckta källor och tidigare uppsatser.

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang.

Ideellt arbetande var en bidragande orsak till att Levene samhälle i Vara kommun kunde uppföra en evenemangshall. Denna studie syftar till att förklara varför invånarna i Levene ställde upp och arbetade med ett slitsamt bygge på sin fritid. Det görs genom att sätta fokus på vilka motivationsfaktorer som motiverade de ideella arbetskrafterna. Genom kvalitativa intervjuer samlades ett material in som sedan anlyserades. Det resultatet visar är att invånarna i Levene motiverades till att ställa upp var till en börja en starkt målbild och vision samt att många var med.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:31.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever många idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste åren.Tidigare forskning föreslår att nya ledare bäst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom föräldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslås av flera forskare för att de ska fortsätta att trivas.Idrottsföreningarna är en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten är en viktig mötesplats där barn fostras i demokrati och möten med andra människor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgångsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i Gästrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkäter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för barnen? Här finns svaren..

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för barnen? Här finns svaren..

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvärnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhället vid svåra katastrofer. Dessa hemvärnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svåra uppgifter som skogsbränder, översvämningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvärnssoldaterna för samhället. Men vad skall Hemvärnet, Norrbottensgruppen göra för att behålla den engagerade personalen för att fortsätta att stötta samhället? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och värdesätter hemvärnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behålla frivillig personal omfattar många olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Syftet med detta kandidatarbete inom ämnet landsbygdsutveckling, är att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrågor kan organiseras på lokal nivå. Jag har studerat ett projekt som i dagsläget drivs på Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mål är integrera flyktingarbete med ett hållbart ekologiskt levnadssätt. Föreliggande studie bygger på intervjuer med projektdeltagare samt observationer från planeringsmöten med projektet. Med hjälp av begreppen sociala nätverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstå hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svårigheter i projektets arbetsprocess.

Syftet med vår studie är att förstå hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstå hur och på vilket sätt ekonomin är en förutsättning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter på positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har främst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet präglats av en abduktiv karaktär.Ideella fotbollsföreningar måste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.