Kartläggningen var från början en del av ett uppdrag från regeringen till länsstyrelsen. Uppdraget innebar att Länsstyrelserna på regional nivå ska ansvara för kompetensstöd när det gäller våldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat våld och våldsutövare, däribland hedersrelaterat våld. Det fastställdes att länsstyrelserna ska lämna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje län. En samlad bild av länet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Sociala mediers uppkomst har inneburit nya möjligheter för marknadskommunikation men de har också vänt upp och ner på traditionella marknadsföringsmetoder. Det finns därför en osäkerhet kring hur mediernas fulla potential för dialog, interaktivitet, relationsbyggande och viral spridning ska utnyttjas. Syftet med denna studie är därför att skapa ökad kunskap och förståelse för hur ideella organisationer använder sociala medier för att kommunicera samt skapa och underhålla relationer till sina supportrar. En flerfallstudie genomfördes av tre väletablerade ideella organisationer i Sverige, Djurens Rätt, Greenpeace Sverige och Amnesty Sverige. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer med ansvariga för kommunikationen i sociala medier inom respektive organisation.

Studiens syfte är att ur ett symbolisk interaktionistiskt synsätt försöka förstå vad som motiverar vuxna amatörskådespelare, amatörsångare och amatörmusikalartister att delta i ideella konstnärliga projekt. Något annat som studien tar reda på är om konstutövandet och gruppen de deltar i har någon inverkan på individens identitet och identitetsskapande. Genom nio semistrukturerade intervjuer skapas en förståelse kring motivationen och identitetsskapandet. Detta förklaras sedan genom motivationsteorier samt teorier kring identiteten, där det visar sig att gemenskapen i gruppen, konstnärlig utmaning och utveckling, deltagandet i den konstnärliga processen, känslan av flow, själva utförandet och dess påverkan på välbefinnandet, viljan att uttrycka sig samt personlig utveckling var de huvudsakliga motivationsfaktorerna. Det visar sig även att både det konstnärliga utförandet och gruppen har en inverkan på individens identitet och identitetsskapande..

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens Rätt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen använder vi en analysmodell där vi analyserar varje relation utifråndimensionerna nödvändig eller ej nödvändig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jämförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa på skillnader mellan givare och konsumenter. Vår slutsats pekarmot att den stora skillnaden är att medlemmarna och Djurens Rätt arbetar mot sammamål, vilket gör att det inte finns någon skillnad mellan Djurens Rätts intresse ochmedlemmarnas. Beroende på hur nödvändig varje givare bedömer sin relation medDjurens Rätt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvändighet gör att personenblir medlem.

Ideella organisationer har fått en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida välfärdssamhället, både som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta ställer nya krav inte bara på det offentliga i att bedöma och kvalitetssäkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men också på de ideella verksamheterna själva. Ett viktigt delmoment av sådan utvärdering bör vara brukarperspektivet. Mabi Mål är en projektverksamhet vars syfte är att få arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden att närma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi Mål verkligen förstår att använda brukarperspektivet och därför har vi sett det intressant att göra en utvärdering av vilka förväntningar brukarna har på verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi Mål erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i näringslivet. Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

Bakgrund och problem: Problemområdet vi berör är relativt outforskat och i gränslandet mellan styrelsearbete, ideella organisationer och finansiella rapporter med avseende på relevanta dimensioner hos dessa för styrelsen som underlag för beslut, kontroll, uppföljning och styrning av en ideell organisation. Den debatt som hittills förekommit har belyst de olika områdena enskilt men inte som en enda helhet inom ideella organisationer. Annan forskning har främst fokuserat på kommersiella bolag eller prestationsmätningen i ideella organisationer vilket gör detta problemområdet intressant att utforska närmare.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att dra slutsatser och förtydliga hur den finansiella informationen i rapporter till styrelsen i en ideell organisation är och om hur den skulle förbättras utifrån bl.a. relevanta dimensioner. Studien syftar också till att öppna upp och uppmärksamma detta område för vidareforskning.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer.Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor.

Framväxten av en ny kundlogik, orsakad av teknikens framfart, har tvingat företag och organisationer att hitta nya tillvägagångssätt för att nå potentiella medlemmar eller kunder. Sociala medier är ett fenomen som har utvecklats från att vara ett kommunikationsverktyg för privatpersoner, till att bli ?ett nödvändigt ont? och en viktig del av marknadskommunikationen för många företag.Med denna uppsats vill vi utforska hur en ideell förening använder sociala medier för sin marknadsföring, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att undvika dessa. Uppsatsen är en fallstudie som bygger på metodtriangulering och karaktäriseras av en abduktiv ansats. Studien baseras på två kvalitativa personliga intervjuer och en kvantitativ undersökning i form av enkät.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stärka unga kvinnor vars psykiska ohälsa fortsätter att öka. Statistiskt sett så finns klara samband mellan den psykiska ohälsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbättra den psykiska ohälsan bland flickor samt att beskriva faktorer som påverkar det ideella arbetet på tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sju intervjuer genomfördes på aktiva medlemmar på olika tjejjourer och analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Kartläggningen var från början en del av ett uppdrag från regeringen till länsstyrelsen. Uppdraget innebar att Länsstyrelserna på regional nivå ska ansvara för kompetensstöd när det gäller våldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat våld och våldsutövare, däribland hedersrelaterat våld. Det fastställdes att länsstyrelserna ska lämna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje län. En samlad bild av länet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.