Trots epitetet ?ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jÀmstÀlldhet, visar forskning av lÀromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av mÀn jÀmfört med kvinnor i innehÄllet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av lÀromedelsgranskning framförallt av lÀroböcker för moderna sprÄk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och mÀn pÄ bilder i fem lÀroböcker konstruerade för första Ärets studier i franska pÄ högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr syftet Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn framstÀlls pÄ bilderna i materialet. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ mÀns och kvinnors representation gÀllande synlighet, yrken och fÀrger samt pÄ hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Överallt stĂ„r att lĂ€sa om vĂ„r miljö, om hunger och svĂ€lt. Diskussionerna Ă€r mĂ„nga kring hur vi ska ?rĂ€dda vĂ€rlden?. Olika miljöorganisationer har genom Ă„ren drivit pĂ„ de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hĂ„llbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning.

Dagens samhÀlle Àr vÀldigt geografiskt utspritt, dÀr bilen har en stor betydelse för mÀnniskors höga tillgÀnglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgÄngen, framförallt för personer med begrÀnsad möjlighet att öka sina transportkostnader. SÀrskilt Àr det mÀnniskor med lÀgre inkomst som anses bli den grupp som fÄr dra ner pÄ sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel Àr kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, dÀr man kan fÄ svÄrigheter att fÄ ihop vardagslivet, bÄde tids- och rumsligt. SvÄrigheten med att fÄ ihop vardagslivet pÄ detta sÀtt, tvingas mÀnniskor dra ner pÄ sitt deltagande i samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om och hur införandet av trÀngselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har pÄverkat mÀnniskor med olika inkomstnivÄer, bÄde deras instÀllning till skatten och resvanor.

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar vÀrmekonsumtionen hos virkestorkar i sÄgverksbranschen. Det SCA-Àgda sÄgverket Tunadal belÀget i Sundsvall, VÀsternorrland, har anvÀnts som referenssÄgverk. Av de trÀd som anvÀnds vid sÄgverken avgÄr endast 47 % till sÄgad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbrÀnns i en egen- eller externt-Àgd panna, i vissa fall förekommer avtal med nÀrliggande industrier som tillgodoser vÀrmen till torkarna via processvÀrme eller fjÀrrvÀrme. Vid en eventuell minskning av torkarnas vÀrmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsÀttas till marknaden.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Bakgrund och problem: DÄ arbetsförhÄllanden och arbetsformer stÀndigt förÀndras behöver företagen hÄlla sig uppdaterade för att förstÄ de faktorer och processer som pÄverkar de anstÀlldas motivation. Inte bara för att försÀkra sig om att de anstÀllda gör ett bra arbete som Àr i enlighet med företagets uppstÀllda mÄl och strategier utan ocksÄ för att kunna vara en attraktivarbetsgivare för bÄde den befintliga personalen och nya potentiella arbetstagare. För företag som hÄller fast vid belöningssystem som utformades dÄ bÄde den externa och interna omgivningen sÄg helt annorlunda ut Àn vad den gör idag finns en risk att det förekommer ett stort gap mellan vad som krÀvs för att motivera personalen och de ÄtgÀrder man faktiskt anvÀnder sig av.Syfte: Den hÀr studien Àmnar ta reda pÄ hur en förÀndrad ekonomistyrning uppfattas av de medarbetare som utsÀtts för den och om den fyller sitt syfte att motivera och skapa mÄluppfyllelse i de nya arbetsförhÄllanden och arbetsformer som skapats.AvgrÀnsningar: Vi har valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till att omfatta sammanlagt elva intervjuer inom samma företag. Styrningsbegreppet ekonomistyrning syftar i studien till den styrning med hjÀlp av struktur, belöningssystem och andra arrangemang som anvÀnds för att försöka fÄ de anstÀllda att utföra prestationer som Àr önskvÀrda för företaget.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av en fallstudie pÄ tvÄ av Swedbanks lokala kontor, det ena belÀget i en smÄstad och det andra i en storstad. Informationsinsamlingen vid fallstudien har genomförts genom öppna- samt semistrukturerade intervjuer.Resultat och slutsatser: Motivationen hos medarbetarna verkar pÄverkas vÀldigt lite av belöningssystemet och verkar snarare uppstÄ genom att man uppskattar ett visst arbetssÀtt och tror pÄ organisationens vÀrdegrunder.

Bakgrund och problemdiskussion: Budget har funnits i över 50 Är i Sverige och Àr ett vanligt styrmedel i de svenska företagen. Under de senare Ären har forskningen visat upp mÄnga delade meningar om hur budget uppfattas och dess betydelse. Budget har fÄtt utstÄ mycket kritik samtidigt som mÄnga studier visar att företagen inte klarar sig utan budget. Uppfattas budget positivt eller negativt hos de som anvÀnder den pÄ KappAhl och Lindex? Budgetprocessen Àr i lÀrobokslitteratur uppdelad i tre faser, budgetuppstÀllande, budgetuppföljning och budgetanalys.

Denna studie bygger pÄ huvudfrÄgan: Har musiken i grundskolan nÄgon pÄverkan pÄ elevens instÀllning till musik senare i livet? Under studien har nya infallsvinklar tagit form och lett studien till resultatet: MusiklÀrarens pÄverkan. FrÄn en relativt smal syn pÄ musikundervisningen i grundskolan har element som t ex lÀroplaner och ledarskapsteorier vidgat studiens syn för vad musiklÀrare i grundskolan har haft för styrmedel genom tiden för de fyra lÀroplanerna, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Denna studie kan urskilja att det har skett en progressiv utveckling av varje ny lÀroplan, och att lÀrarrollen har utvecklats med denna process. Musikundervisningen i grundskolan har gÄtt frÄn en traditionell till en mer öppen undervisningsform.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

NaturvÄrdsverket har uppskattat att vi i dagens samhÀlle Ärligen produceras cirka 450 kilo hushÄllsavfall per person i Sverige. Det uppkomna avfallet har genom Ären omvÀxlande betraktats som en resurs respektive ett miljöproblem. En rad olika styrmedel i form av lagar och skatt har införts för att reglera avfallshanteringen enligt avfallshierarkin. I dagslÀget gÄr den största andelen hushÄllsavfall till förbrÀnning med energiutvinning. Ett av bolagen som har valt att anvÀnda sig av avfallsförbrÀnning vid energiproduktion Àr E.ON VÀrme Sverige, Region Norrköping. Bolaget uppskattar att det Ärligen produceras cirka 17.000 ton flygaska samt 8.000 ton bottenaska ifrÄn bolagets avfallspanna, P14. Till produktionsanlÀggningarna tillhör Àven nio uttjÀnta bergrum som har nyttjats vid lagring av petroleumprodukter i form av tjockolja, EO4-EO5. För att trygga framtida askhantering samt ÄterstÀlla de uttjÀnta oljelagringsbergrummen ansöker bolaget om tillstÄnd att utfylla sex av bergrummen med frÀmst flygaska ifrÄn avfallsförbrÀnningen.

Botswanas ekonomiska tillvÀxt utgör ett sÀllsynt exempel pÄ ett afrikanskt land som har lyckats anvÀnda sina naturtillgÄngar till att driva pÄ en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den sÄ kallade HollÀndska sjukan (HS). HS Àr ett ekonomiskt fenomen som gÄr ut pÄ att en vÀxande sektor som baseras pÄ naturtillgÄngar skadar landets tillverkningssektor och leder dÀrmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri stÄr för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintÀkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet vÀldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjÀlp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör.

Kommunerna Àr idag ansvariga för insamling av hushÄllens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill Àndra sitta avfallshanteringssystem stÄr idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen Àr komplex och det gör det svÄrt att avgöra vilken metod som Àr fördelaktigast. TvÄ fraktioner som Àr omdiskuterade Àr det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den hÀr studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Inledning och problem: Äldreomsorgen stĂ„r inför nya utmaningar. Andelen av den Ă€ldrebefolkningen ökar samtidigt som de Ă€ldre stĂ€ller högre krav pĂ„ vĂ„rden, vilket medför att Ă€mnet föruppsatsen Ă€r högst aktuellt. Inom Ă€ldreomsorgen finns det nationella styr- och uppföljningsmetoder.Genom uppföljningar frĂ„n Socialstyrelsen vet man att det finns en hel del förbĂ€ttringspotential, somexempelvis att de Ă€ldre vill kunna vara med och pĂ„verka sin vardag mer. I uppsatsen studerasTubberödshus Ă€ldreboende i Tjörns kommun, dĂ€r man delegerat ansvaret frĂ„n staten, till kommunenoch sedan Ă€nda ner till den operativa nivĂ„n i form av en intraprenad. Med fallet studeras huruvidapersonalens engagemang och kunskap kan anvĂ€ndas för att skapa styrmedel som kan förbĂ€ttrakvaliteten för de boende.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur ett delegerat ansvar frĂ„n kommun tillverksamhetsnivĂ„ kan leda till en ökad kvalitĂ© inom Ă€ldrevĂ„rden.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.