Sökresultat:
5413 Uppsatser om Icke-västerländska texter - Sida 64 av 361
Den svenska skolgrammatikens förhÄllande till sprÄkvetenskapen: en granskning av hur satslÀran framstÀlls i lÀroböcker för grundskolans senare Ärskurser
Syftet med uppsatsen Àr att granska framstÀllningen av satslÀra i fem lÀroböcker som i dag anvÀnds i grundskolans senare Ärskurser. TvÄ av dessa Àr renodlade grammatikböcker medan tre Àr icke renodlade grammatikböcker.Min metod Àr undersökande/klassificerande, och jag jÀmför mitt resultat med tvÄ tidigare studier av grammatikavsnittet i lÀroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig frÄn de icke renodlade genom att upprepade gÄnger ha en ansats i beskrivningssÀttet som samspelar med "normen", dvs. den sprÄkvetenskapliga beskrivning av det svenska sprÄket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framstÀllningar av satslÀra som stÄr nÀrmast normen Àr ocksÄ vid en del tillfÀllen inkorrekta och vid flera tillfÀllen motsÀgelsefulla.
LÀsförstÄelse : ur ett lÀrarperspektiv i olika skolÄr
Bakgrund: Att lÀsa handlar om att förstÄ det man lÀser, att fÄ en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett lÀser mycket sÄ har deras lÀsförstÄelse försÀmrats under den senaste tioÄrsperioden. LÀsförstÄelse Àr en viktig del i hela lÀsprocessen, nÀr ord betyder nÄgot blir innehÄllet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförstÄelse man har av en text inför lÀsningen skapar förutsÀttningar för att förstÄ textens innehÄll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmÄga till lÀsförstÄelse i en kommunikativ dialog med andra.
? ?att vÀnda den negativa spiralen.? - En studie om pedagogiska strategier i att undervisa hemmasittare pÄ distans.
Skolpliktiga elever som under lÄng tid inte gÄr till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det pÄ vissa stÀllen bl.a. i projektform, nÀr annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestÄende av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod dÀr data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska trÀffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgÄr att mentorns kommunikation med hemmasittaren Àr viktigt.En mentor utses pÄ informella grunder efter bedömning av personlig lÀmplighet, sÄkallad ?fingertoppskÀnsla?.
Vinstmaximering och certifieringssystemens roll inom svenska skogsbruk.
I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsÀtts för naturvÄrdsÀndamÄl ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsÀgare och skogsbolag Àr vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsÀttningar Àn icke-certifierade skogsbruk. Syftet Àr att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter fÄr den naturvÄrd de betalar för, gÀllande just andelen frivilliga avsÀttningar, och om naturvÄrden hÄller en högre standard Àn den betrÀffande produkter vars ursprung Àr icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsÀgare och skogsbolag inte Àr fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter Àn ekonomiska för att frivilligt avsÀtta produktiv skogsmark för naturvÄrd. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvÄrd i allmÀnhet.
Heta hunkar och snygga snÀrtor i klassrummet : har livsstilsmagasin en roll i svenskundervisningen?
Bakgrund: PopulÀrlitteratur har traditionellt inte haft nÄgon stark stÀllning i svenskundervisningen. Detta har pÄ senare tid Àndrats till att populÀrlitterÀra romaner mycket vÀl kan förekomma som lÀsmaterial. PopulÀrlitteratur Àr emellertid ett svÄrdefinierat begrepp, och studiens utgÄngspunkt Àr att Àven livsstilsmagasin ska rÀknas till populÀrlitteraturens sfÀr. För att kunna anvÀnda dessa texter i en undervisningssituation krÀvs att lÀraren vet vad dessa tidningar innehÄller. Fokus i studien ligger dels pÄ populÀrkulturens roll i samhÀllet, dels pÄ livsstilsmagasinens roll i populÀrkulturen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhÀllet de ger uttryck för.
NSAID som kolikbehandling pÄ hÀst
Kolik kan vara ett allvarligt tillstÄnd hos hÀstar och omfattar all smÀrta frÄn buken. HÀstarna visar detta symptom pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvÀra foderbyten eller brist pÄ motion.
NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, Àr en grupp lÀkemedel som anvÀnds internationellt för att behandla smÀrta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och dÀrmed hÀmmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smÀrtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsÀttande egenskaperna.
"Att 'simma' i hela sin personlighet" : En genuskritisk diskursanalys om subjektivitet och kön, av ett urval texter om Reggio Emilia-filosofin
Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrÄn en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrÄn dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn pÄ barn, dÀr barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar ocksÄ att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framstÀllningar uppfattar jag stÄ i spÀnningsförhÄllande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstÄs som begrÀnsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.
Palliativ sedering - En metasyntes
Bakgrund: VÄrd i livets slutskede Àr en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primÀra uppgiften Àr inte att bota. Den Àr att lindra samt göra patientens sista tid i livet sÄ bekvÀm som möjligt. Palliativ sedering Àr en delvis ifrÄgasatt behandlingsmetod, men som ÀndÄ Àr vedertagen inom svensk och internationell sjukvÄrd. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vÄrd i livets slutskede.
Att Inkludera De Exkluderade- Om allas rÀtt till mÀnskliga rÀttigheter
De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.
Utveckling av en modell för att minimera icke vÀrdeskapande tid : En fallstudie vid Aven Sandby AB
VÀrdeskapande tid Àr nÄgot som skapar ett mervÀrde för kunden, nÄgot som förÀdlar produkten. TyvÀrr Àr stora delar av ledtiden för en produkt icke vÀrdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara sÄ hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som vÀrdeskapande Àr interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och sjÀlva kostnaden för lagerlokalen.
Kommunikation vid triage och pÄ akutmottagning : En litteraturstudie
Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Ăven icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.
Kulturarvsbegreppet och bildÀmnet : en diskursanalys
Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.
Ăr forskarnas syn pĂ„ mĂ€tning anvĂ€ndbar? : En fallstudie av verksamhetsstyrning i företaget Craelius
Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.
HÀlsofrÀmjande pÄ arbetsplatsen : Faktorer som Àr förknippade med medarbetarnas nyttjande och icke- nyttjande av trÀningsförmÄner
En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.
Utformning av belöningssystem: en fallstudie av en avdelning med icke-rutinartade arbetsuppgifter
Syftet med belöningssystem Àr att hjÀlpa medarbetarna att förstÄ vad ett företag efterstrÀvar och varför, sÄ de vet hur de ska kunna förbÀttra sina prestationer. För att kunna utforma ett vÀl fungerande belöningssystem Àr det av avgörande betydelse att formulera mÄl och konstruera mÄtt som stÀmmer överens med företagets strategi. Vid utformandet av de mÄl och mÄtt vilka belöningssystem baseras pÄ bör hÀnsyn tas till de huvudsakliga arbetsuppgifternas karaktÀr. DÀrför Àr syftet med denna uppsats att ur ett lednings- och medarbetarperspektiv analysera utformandet av belöningssystem avseende de mÄl och mÄtt som detta baseras pÄ för en avdelning med icke- rutinartade arbetsuppgifter samt vilka effekter som uppstÄr beroende pÄ hur mÄl och mÄtt utformats. Delsyftet Àr att analysera hur dessa mÄl och mÄtt kan kopplas till ett företags strategi.