Sök:

Sökresultat:

5413 Uppsatser om Icke-västerländska texter - Sida 45 av 361

Muntliga drag i elevtexter : En studie av talsprÄk i gymnasieelevers alster

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kÀnnetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. FrÄgestÀllningarna berör i vilken utstrÀckning och pÄ vilka sÀtt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrÄn ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrÄn sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser frÄn det nationella provet i svenska pÄ gymnasiet. I viss utstrÀckning genomförs Àven en kvalitativ analys för att skapa en förstÄelse kring hur och varför eleverna anvÀnt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler Àr mer frekvent förekommande Àn andra i materialet. De muntliga drag som Àr mest frekvent förekommande Àr en stor mÀngd pronomen i förhÄllande till mÀngden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvÀndning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utstrÀckning Àr lÄnord, slanguttryck, chattsprÄkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.

KÀnslokall, destruktiv och farlig eller bara otillrÀckliga livskunskaper? : förestÀllningar om Den Intagne

FÀngelse- och straffsystemet Àr som uppfinning unik, ingen annan institution i samhÀllet har samma syfte eller funktion. FÀngelset Àr en del av samhÀllet och har som uppgift att straffa de individer som samhÀllet bestÀmt brutit mot vÄra gemensamt överenskomna lagar. MÄnga aktörer befinner sig pÄ kriminalvÄrdens arena. Det Àr beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det Àr vÄrdare som bÄde ska kontrollera och hjÀlpa de intagna till ett liv fritt frÄn kriminalitet och det Àr givetvis de intagna sjÀlva. Dessa aktörer Àr bÄde en del av kriminalvÄrden samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den.

Ortopedmedicinsk behandling av patienter med frusen axel

Bakgrund: Frusen axel Àr ett relativt vanligt tillstÄnd som kan ge lÄngvarigt lidande och besvÀr för patienten. Trots detta anses diagnosen frusen axel vara svÄr att stÀlla och det finns dÄligt med behandlingsanvisningar och relativt fÄ studier gjorda om tillstÄndet. Inom ortopedisk medicin (ett systematiskt sÀtt att undersöka och behandla patienter med muskuloskeletala besvÀr) Àr bÄde tillstÄndet och behandlingen mycket noggrant beskrivet men fÄ studier gjorda för att utvÀrdera effekten av behandlingen som enligt ortopedisk medicin Àr upprepade intraartikulÀra kortisoninjektioner. Frusen axel indelas i traumatisk och icke traumatisk kapsulit. PÄ en ortopedmedicinsk klinik i AlingsÄs har mÄnga patienter behandlats för frusen axel och detta projekt Àr en sammanstÀllning av uppgifter ur journalanteckningarna frÄn dessa patienter.Syfte: Syftet med projektet var att försöka svara pÄ följande frÄgestÀllningar:? StÀmmer vÄr erfarenhet av patienter med frusen axel med den i litteraturen?? Att jÀmföra traumatisk och icke traumatisk kapsulit (frusen axel).Undersökt grupp: Patienter som sökt eller remitterats till AlingsÄskliniken och fÄtt diagnosen frusen axel, mellan 2002 - 2009.

Att uppfatta och exploatera entreprenöriella möjligheter: en skillnad mellan akademiska och icke-akademiska entreprenörer

Den första delen i entreprenörskapsprocessen handlar om att uppfatta och exploatera entreprenöriella möjligheter. Det Àr nÄgot som entreprenöriella individer kan utveckla. FrÄgan Àr om en akademisk utbildning kan pÄverka utvecklingen av en entreprenöriell individs förmÄga att uppfatta och exploatera möjligheter. Kommersialiserad forskning anses ofta spela rollen av stora nav i samhÀllsekonomin. DÀrför Àr det intressant att se om forskaren som entreprenör arbetar pÄ samma sÀtt som icke akademiska entreprenörer gör.

Verbfinala strukturer och OV-ledföljd i Àldre svenska : En studie i syntaktisk förÀndring

I Àldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt sprÄkbruk; dels satser dÀr det finita verbet Äterfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd dÀr objektet men inte det infinita verbet pÄtrÀffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förÀndras i Àldre svenska. Materialet bestÄr av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett Àldre svenskt sprÄkomrÄde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjÀlp av variationslingvistisk metod.UtifrÄn de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska stÀllningstaganden ? en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik ? postuleras att det vid tvÄ tillfÀllen i svenskans OV-historia intrÀffar en förÀndring i grammatiskt system.

FörutsÀttningar för vuxnas lÀrande : En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin

Abstrakt Wikner, E. (2015). FörutsÀttningar för vuxnas lÀrande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i GÀvle. Detta arbete Àr en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrande Àr vid tre specifika lÀrandesituationer i samhÀllet samt att undersöka hur förutsÀttningarna varierar beroende pÄ vad det Àr man ska lÀra sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrÄn en observationsguide vid tre icke-formella lÀrandesituationer.

ATT MOTIVERA ICKE SVENSKTALANDE PATIENTER TILL BÄTTRE HÄLSA

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.

Icke-finansiell information ur ett medarbetarperspektiv : En undersökning inom Nordea

Syftet Àr att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de fÄr tillgÄng till och arbetar med icke-finansiell information pÄ Nordea. TillgÄngen till fri information, som anvÀnds och bearbetas pÄ olika sÀtt, Àr idag en viktig förutsÀttning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgÄng bygger pÄ finansiella resultat. TillgÄngen till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och pÄverka och fatta egna beslut. Det Àr inte lÀngre ledningen som bestÀmmer vilken information som ska anvÀndas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

Utveckling av en metod för tolkning av juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv

I dokument rörande jÀmstÀlldhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att frÀmja ökad jÀmstÀlldhet dels genom inarbetande av tydliga, innehÄllsmÀssiga genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i frÀmst samtliga programutbildningar men ocksÄ i sÄdana enskilda Àmnen som utgör grunden för fristÄende kurser, dels ocksÄ genom fortsatta riktade satsningar pÄ utbildning med specifik inriktning pÄ kunskap om genus. Genusperspektiv skall sÄledes integreras inom det AffÀrsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan dÄ genusperspektiv tillÀmpas inom Àmnet juridik och framför allt inom det affÀrsjuridiska omrÄdet? Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att besvara denna frÄga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel pÄ hur metoden kan tillÀmpas inom det affÀrsjuridiska omrÄdet. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfÀllen jag fört genusperspektiv pÄ tal, mötts av allt frÄn oförstÄende och skepsis till ren okunskap, men jag har ocksÄ mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.

Historiemedvetande för alla?

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Motivering av vinstutdelning : Hur motiverar icke börsnoterade koncerner sin vinstutdelning

Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt sĂ„ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvĂ€nt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Ă€r nyckeltal.

Uppdatering och omarbetning av katalog

?Din katalog ? tjÀnster frÄn Konsult och Service? presenterar de tjÀnster som förvaltningen Konsult och Service inom VÀsterÄs Stad (lÀs kommun) erbjuder. Katalogen Àr tvÄ Är gammal och mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att uppdatera och omarbeta katalogen efter de förhÄllanden som rÄder nu.Jag har analyserat katalogen, sÄvÀl text- som bildmÀssigt. Katalogens sÀndare, chefer inom Konsult och Service, har i intervjuer givit sina synpunkter pÄ befintlig katalog. De har Àven bidragit med underlag till nya texter.

Matematik i förskolan : Studie bland barn kring förekomsten av prototyper hos mönster

Mönster Àr ett matematiskt begrepp som Àr ett vanligt inslag i förskolan dÀr barnen ofta lÀgger pÀrlplattor och gör pÀrlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och mÄlar. Tidigare forskning inom omrÄdet mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom omrÄdet. Dessutom bidrar en ökad förstÄelse för mönster och följder till en ökad förstÄelse för matematik i allmÀnhet. Vad man inte har undersökt Àr barnens utgÄngspunkt vid arbete med mönster.

Saklitteraturens betydelse pÄ gymnasiet : En studie om saklitteratur och svensklÀrares instÀllning till denna

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till saklitteratur i Àmnet svenska, vilka texttyper eleverna arbetar med i skolan, och om elevernas ovilja att lÀsa bott-nar i försÀmrad förmÄga att lÀsa och förstÄ texter. Vald metod i studien Àr dels kvantitativ och dels kvalitativ genom anvÀndandet av en enkÀt, vilken kopplas till granskning av lÀromedel samt skolverkets statistik över Àmnesprov och slutbetyg. I forskningsbakgrunden redovisas begreppsdefinitioner, forskarvÀrldens syn pÄ saklitteratur, forskarnas syn pÄ saklitteratur i skolan och vad styrdokumenten föreskriver om sak- och skönlitteratur. Resultaten visar att det inte föreligger nÄgon försÀmring betrÀffande elevernas förmÄga att lÀsa och förstÄ texter. De lÀromedel som har granskats har ett varierat innehÄll, och visar Àven pÄ att eleverna kan möta svenskÀmnen med olika innehÄll trots att de lÀser samma kurs.

"Kan utvalda strategimodeller appliceras pÄ icke- vinstsyftande organisationer?- En fallstudie av Röda Korset-

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->