Sök:

Sökresultat:

5413 Uppsatser om Icke-västerländska texter - Sida 11 av 361

Folke vs Henry : En jÀmförelse av förstÄelse mellan syntetisk och mÀnsklig upplÀsning av sammanhÀngande texter

I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsÀttning fÄtt lyssna till texter som lÀsts upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mÀnsklig röst. Genom förstÄelsefrÄgor till varje text har det undersökts om en syntetisk upplÀsning av sammanhÀngande text ger en sÀmre förstÄelse Àn en mÀnsklig upplÀsning. Genom testet har ocksÄ faktorer som anstrÀngning samt korrelation med lÀngd, svÄrighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte Àr lÀngre Àn ca 700 ord eller inte har en upplÀsningstid pÄ mer Àn ca fem minuter sÄ ger en syntetisk upplÀsning inte nÄgon pÄvisbar försÀmring i förstÄelse. Resultat och analys visar dock att det vid lÀngre texter Àn sÄ kan finnas en skillnad i förstÄelse mellan de tvÄ upplÀsningssÀtten samt att det kan finnas en korrelation med textens lÀngd och svÄrighetsgrad.

Vinst eller icke? ? En studie om incitamentens tillÀmpning pÄ icke-vinstdrivande friskolor i Sverige.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer pÄ den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som Àr av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka frÀmst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat pÄ olikheter mellan lÀnder sÄsom Sverige och USA aktualiseras frÄgan om incitamenten kan appliceras pÄ den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med tvÄ friskolor i StockholmsomrÄdet dÀr jag har sökt svar pÄ uppsatsens centrala frÄga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stÀmmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej Àr av den karaktÀren som teorin pÄvisar.

Icke farmakologiska metoder för att lindra postoperativ smÀrta hos vuxna

Postoperativ smÀrta Àr relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med operation. Denna smÀrta kan mÄnga gÄnger vara svÄr att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smÀrta hos vuxna. Metoden som anvÀndes bestod av en litteraturstudie dÀr data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vÀgledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

Den svenska vapenexporten i nyhetspressen : En studie i pressopinion

Denna studies fokus Àr att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten sÄ som den framstÀlls i press. Detta innebÀr hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis nÄgon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstÀckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i Äsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska Äsikter i jÀmförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka Àmnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen nÀr det protesteras mot vapenexporten, vem Àr det som det egentligen protesteras emot? Dessa Àr nÄgra av frÄgorna som denna studie strÀvar efter att besvara.I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som rÄder i alla former av nyhetspress.

Det var en gÄng : Analys av berÀttelser i skolÄr 3 och 5

I den hÀr undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolÄr. Skillnader i texterna jÀmförs pÄ helhets-, menings-, ord- och teckennivÄ, mellan de olika skolÄren. Tjugo texter, tio frÄn skolÄr 3 och tio frÄn skolÄr 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jÀmn könsfördelning och hÀlften har ett annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolÄren Àr smÄ och frÀmst pÄ menings- och ordnivÄ.

EU:s webbportal ? Gateway to the European Union Likheter och skillnader mellan EU:s hemsidas engelska och svenska texter

I denna uppsats studeras engelska och svenska texter pÄ EU:s hemsida. SyftetÀr att ta reda pÄ vilka syntaktiska, semantiska, kulturella samt innehÄllsmÀssigaskillnader och likheter det finns mellan kÀlltext och mÄltext dÄ detfinns restriktioner sÄsom utrymme och mÄltexten inte fÄr avvika för mycketfrÄn kÀlltexten. Resultatet visar att översÀttaren ibland har varit tvungen att geavkall pÄ framförallt syntax och semantik för att mÄltexten ska bli lÀttförstÄeligoch ligga pÄ rÀtt nivÄ för sitt syfte, nÀmligen att informera allmÀnhetenom EU:s arbete..

Icke-finansiella mÄtt, vÀgen till framgÄng? : - en jÀmförande studie av företag med olika kreditklassificeringar

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvÀrderingsmodell baseras frÀmst pÄ finansiella mÄtt vid kreditklassificering. SÄledes undrar vi om anvÀndandet av icke-finansiella mÄtt kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgÄng jÀmfört med andra kreditvÀrdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en enkÀtstudie av AAA- samt B-företagens anvÀndande och hur vÀl de presterar i de icke-finansiella mÄtten se om de icke-finansiella mÄtten har nÄgon betydelse för ett bÀttre eller sÀmre kreditbetyg.Teori: Vi har anvÀnt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och HenrisŽ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att faststÀlla genomsnittliga och statistiska skillnader (p-vÀrden) mellan företagen.Empiri: MedelvÀrden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-vÀrden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna nÄgra övergripande samband mellan de icke-finansiella mÄtten och ett visst kreditbetyg..

Den tysta litteraturen : En studie om den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i skolans undervisning

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Deliberativa samtal ? vad kan de innebÀra och hur kan de anvÀndas?

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar pÄ vad deliberativa samtal kan innebÀra och hur/om de anvÀnds i praktiken. Ett intresse för frÄgor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras frÄn demokratifrÄgor. FrÄgor om makt och meningsskapande berörs ocksÄ. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har ocksÄ stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas Àr utgivna i Sverige och avgrÀnsade pÄ sÄ sÀtt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

En textanalys av lÀroböcker för engelska i Är 9 -ur ett internationellt/ interkulturellt perspektiv

Syftet med följande arbete Àr att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i tvÄ textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i Är 9. LÀromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjÀlp av ett analysredskap som Àr utformat utifrÄn det internationella/interkulturella perspektivet som det Àr uttryckt i de aktuella styrdokumenten. DÀrefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter Àn Good Stuff D:s.

SvÄra lÀttlÀsta texter - En studie av SFI-studenters förmÄga att förstÄ och anvÀnda enkla texter inom olika genrer

Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstÄ och anvÀnda, vad Skolverket i kursplanen benÀmner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebÀr Àr docken tolkningsfrÄga. LÀrare runt om i Sverige mÄste tolka direktivet ochanvÀnda denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (BÀsta sprÄket en samlad svensk sprÄkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsÀtter att medborgarna skakunna deltaga i samhÀllsdiskussioner och fÄ tillgÄng till förstÄeligsamhÀllsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lÀttlÀst Àr en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lÀttlÀsta texter? (Centrum för lÀttlÀst 2010),undersökningen baseras dÀrför pÄ dessa.Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida SFI-studenter som gÄrkurs D har fÄtt tillrÀcklig utbildning i att kunna förstÄ och anvÀnda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det gÄr att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.

Moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningars inflytande pa? individers motivation beroende pa? om arbetsuppgifterna karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet : - En fallstudie pa? Philips Consumer Lifestyle Nordic AB och Fo?retag B

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Att leva med lÄngvarig icke-malign smÀrta

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Personer med lÄngvarig icke malign smÀrta upplever att smÀrtan kontrollerar och begrÀnsar dem i vardagen.

Icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

Operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter vid akut traumaoperation ? ur operationssjuksk?terskors och traumakirurgers perspektiv

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->