Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestående av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. Utifrån studien kan det konstateras att det har någon betydelse om klädföretag anlitar professionella eller icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primära för konsumenterna är att modellen är attraktiv och har utstrålning. Modereklamen ska återge en känsla av glamour, skönhet och ett eftersträvansvärt ideal som är anpassat efter målgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att icke-professionella modeller innebär ett strategiskt val av klädföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumärkeskännedom hos sin målgrupp.

Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska åtgärder som kan göra att incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskar. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska åtgärder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjälpa mot postoperativt illamående och/eller kräkningar är baserade på den österländska läran om människan. Med stimuleringar av vissa bestämda punkter på kroppen kan incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskas. Det finns flera sätt på vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Mängden information på internet är enorm och bara forsätter att öka på både gott och ont. Framförallt kan det vara svårt för grupper såsom synskadade och personer med språksvårigheter att navigera sig och ta vara på all denna information. Därmed finns ett behov av väl fungerande sammanfattningsverktyg för dessa, men även för andra människor som snabbt behöver presenteras det viktigaste ur en uppsättning texter. Den här studien undersöker hur väl sammanfattningssystemet CogSum, som är baserat på Random Indexing, presterar med och utan rankningsalgoritmen PageRank aktiverat på nyhetstexter och texter från Försäkringskassan. Utöver detta används sammanfattningssystemet SweSum som en baslinje i undersökningen.

I vår uppsats vill vi belysa de icke västerländska konstnärernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjälp av en postkolonial teori vill vi titta närmare på hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsättningar de har att verka inom kultursektorn på samma villkor som de etniskt svenska konstnärerna. Konst är gränsöverskridande, men trots det så görs det skillnad på konst och konst, vi att undersöka varför, i förhållande till vår teori..

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens.

Undersökningens syfte är att undersöka hur elevers texter förändras utifrån hur styrt valet av ämne för deras texter är. Skrivande i skolan är en viktig del av elevernas läroprocess, vilket synliggörs inom den aktuella forskningen och i kursplanen för ämnet svenska. Undersökningen bygger på analyser av texter som elever på gymnasiet producerat i samband med undervisningsmomentet kortskrivning där eleverna skrivit utifrån tre olika grader av ämnesstyrning; fritt, semi-styrt och styrt. I analysen läggs tonvikt på tre övergripande områden som gäller texternas framställningsform och stil, textkomplexitet och språkkvalitet, samt funktion. Resultatet av min undersökning visar att utformningen av skrivuppgiften kortskrivning inverkar på hur eleven väljer att skriva sin text.

AbstractVårt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring läsning av skönlitterära texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterär läsning. Vi tar vår utgångspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lärande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring läsning som transaktion. Tidigare forskning har visat på vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förståelse vid skönlitterär läsning. Vår studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod där vi utgått från barnets möte med skönlitterära texter.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

I denna uppsats jämförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översättningar till svenska och engelska. Det som undersöks är hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översättarnas val får..

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..