Sök:

Sökresultat:

5139 Uppsatser om Icke-finansiella mćtt - Sida 41 av 343

Är fika pĂ„ jobbet nyckeln till god service? : En kvalitativ studie om servicekulturer i relation till belöningssystem inom försĂ€kringsbranschen.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

OmvÄrdnadsinterventioner som anvÀnds vid smÀrtbehandling av för tidigt födda barn: En litteraturstudie

För tidigt födda barn utsÀtts för mÄnga smÀrtsamma procedurer varje dygn och detta kan leda till ett förÀndrat smÀrtbeteende senare i livet. Icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har visat sig ha en betydande del i smÀrtbehandlingen av för tidigt födda barn, dÄ farmakologiska metoder medför mÄnga negativa effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva det nuvarande kunskapslÀget om vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att smÀrtlindra barn som Àr födda för tidigt. Studien genomfördes som en systematisk databassökning i databaserna Pubmed och Cinahl och resulterade i 19 funna studier. Studierna analyserades, granskades och sex olika huvudfynd framkom: glukos, icke-nutritivt sugande, kÀnguruvÄrd, omhÄllning, massage och vÄrdmiljö.

Magisterexamen i pedagogiskt arbete för verksamma lÀrare : - en ambition som kom av sig

Min postenkÀtstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt lÄg genomströmning.Syftet med enkÀten har varit att försöka finna orsaker till varför den som pÄbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det Àr som pÄbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna fÄ den som inte Àr aktiv, eller som har valt att sluta, att Äteruppta studierna igen.Min enkÀt möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att Äteruppta dem. Pausarna Àr inaktiva men har för avsikt att Äteruppta studierna. Tvekarna Àr Àven de passiva men de har inte bestÀmt sig för om de ska fortsÀtta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkÀtstudie visar bl.a.

Immateriella tillgÄngar branschvis : En studie om fördelning och inverkan pÄ anvÀndbarhet

Bakgrund Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare genom Ären. Men de Àr ocksÄ behÀftade med en del redovisningsmÀssiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i mÄnga av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevÀrt mellan svenska börsföretag. Men hur pÄverkar sÄdant egentligen anvÀndarna och vilka branscher Àr mest utsatta?Syfte Syftet med studien Àr att identifiera om, och i sÄ fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i frÄga om mÀngden immateriella tillgÄngar samt att studera hur detta kan tÀnkas pÄverka anvÀndbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien Àr att pÄtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Kommunikation mellan bank och kund: en studie bland unga icke-akademiker

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara pÄ detta syfte stÀlldes fyra forskningsfrÄgor upp. Dessa forskningsfrÄgor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor undersökte vi bÄde bankens och kundernas syn pÄ denna kommunikation med hjÀlp av en fallstudie. VÄr undersökning inriktade sig enbart pÄ unga icke-akademiker..

Finansiell förmÄga och utbildning : Hur ekonomistudier pÄverkar finansiell förmÄga och privatekonomi. 

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

Finanskrisen : nÄgra erfarenheter frÄn tre av Sveriges största banker

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat vÀrlden. Det blev turbulens pÄ den finansiella kapitalmarknaden vilket Àven har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, KrisÄtgÀrder och LÀrdomar) som sedan jÀmförs med hur bankerna har agerat.

Finansinspektionens regelverk för ersÀttningssystem inom finansbranschen : En granskande studie av regleringens effekter pÄ den finansiella industrin

Att det finns ett tydligt samband mellan ersÀttningssystems utformning och de anstÀllda och ledningens beteende Àr sedan lÀnge kÀnt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus pÄ de enorma bonusar som betalats ut till anstÀllda pÄ banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att bÄde minska de risker som Àr förknippade med vissa typer av rörliga ersÀttningssystem och för att tillgodose den allmÀnna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersÀttning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 dÀr Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmÀnna rÄd gÀllande rörlig ersÀttning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som Àr ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna frÄn finansbranschen har till stora delar varit negativa. MÄnga anser att regleringen Àr ett spel för galleriet med en vÀldigt liten reell verkan pÄ att stÀvja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

EU:s befogenhet att ingÄ bilaterala avtal med icke unionsmedlemmar : SÀrskilt avseende avtal med Schweiz

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Basel II och fastighetsbranschen - en scenariostudie av de nya kapitaltÀckningsreglernas konsekvenser för fastighetsbranschen

Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.

Finansiell riskbedömning av en byggrÀttsportfölj

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

RĂ€cker orden till? : Om kommunikation i SVA-undervisning

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Högfrekvenshandel ? Ett hot mot de finansiella marknaderna?

?Högfrekvenshandel har de senaste Ären vÀxt till att bli en betydande kraft pÄ de finansiella marknaderna och sÄledes Àven fÄtt mycket medial uppmÀrksamhet. Den hÀr medieuppmÀrksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 dÄ "Flash-krashen" intrÀffade pÄ Dow Jones indexet i New York och pÄverkade marknader över hela vÀrlden.VÄr avsikt med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angÄende ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer pÄ marknaden.VÄra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig sÄ stora negativa effekter som media mÄlar upp, och att den forskning som gjorts pÄ Àmnet indikerar att handeln frÀmst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar Àven dagens regleringssituation och analyserar de förslag pÄ ÄtgÀrder som har lagts fram pÄ EU-nivÄ. VÄr analys visar att mÄnga av de förslag som diskuteras Àr direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gÀllande tillsyn och övervakning..

?NÀr det inte gÄr som det Àr tÀnkt? : En studie av Sveriges finansiella institut och deras hantering av mÄl i samband med operativa risker

Titel: ?NĂ€r det inte gĂ„r som det Ă€r tĂ€nkt? ? En studie av Sveriges finansiella institut och deras hantering av mĂ„l i samband med operativa risker.Seminariedatum: 31 maj 2011Kurs: 4FE03E Examensarbete ? CivilekonomprogrammetFörfattare: Josefine Martinsson och Sofie Schelin KĂ€rrasNyckelord: Operativ risk, MĂ„l, Management Control System, Risk ManagementSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur Sveriges finansiella institut arbetar för att strĂ€va mot mĂ„lkongruens gĂ€llande mĂ„l som berör operativa risker enligt Basel II samt att ge tĂ€nkbara förklaringar till generella mönster i de finansiella institutens tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hjĂ€lp av hypotesprövningar syftar vi till att söka dessa tĂ€nkbara förklarningar.Teori: Den teori som vi frĂ€mst anvĂ€nt oss av i denna studie Ă€r teori om omvĂ€rldens pĂ„tryckningar, mĂ„lkongruens, Management Control Systems, Risk Management och Operativa risker. Information som presenteras av BIS angĂ„ende hur operativa risker bör hanteras ingĂ„r Ă€ven i vĂ„r teoretiska referensram. Övrig information om Basel II som syftar till att skapa en förstĂ„else kring hur de operativa riskerna Ă€r reglerade presenteras i Bilaga 1.Metod: Undersökningsmetoden som anvĂ€nts i denna studie Ă€r en surveyundersökning.

Att marknadsföra kommunal utemiljö

Marknadsföring Àr en viktig del av företagssektorn och har pÄ de senare Ären blivit allt viktigare för icke kommersiella1 och ideella organisationer. Det Àr viktigt att icke kommersiella och ideella organisationer har en strategi med sin marknadsföring.Syftet med studien Àr att fÄ idéer och visa hur de ansvariga för den kommunala utemiljön kan marknadsföra sin förvaltning gentemot invÄnarna och politikerna, samt öka förstÄelsen om vilka effekter det finns med god marknadsföring.Eftersom Àmnet om hur icke kommersiella och ideella organisationer bör marknadsföra sin verksamhet, finns i sÄ liten skala har jag fÄtt studera litteratur och vetenskapliga artiklar, rapporter och elektroniska kÀllor inom om-rÄdet för företagsmarknadsföring. Det Àr den form av marknadsföring som ligger nÀrmst det Àmne jag valt att studera. Det har Àven varit aktuellt att göra intervjuer, dels med konsulter som arbetar med att marknadsföra offentliga utemiljöer, dels med ansvariga för marknadsföring av utemiljön i tre kommuner. Detta för att jÀmföra hur det fungerar i verkligheten och vad som kommer fram i teorin.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->