Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget och finansiella nyckeltal i ett energiföretag samt hur denna styrning kompletteras med icke-finansiella nyckeltal. Vår uppsats är en fallstudie på ett företag, Sydkraft Gas AB. Vi har använt en kvalitativ ansats. Vi har dragit slutsatserna, utifrån vår genomförda fallstudie, att strategin ligger till grund för budgeten och de icke-finansiella nyckeltalen. Den decentraliserade organisationen har bidragit till att budgeten har kommit att bli det huvudsakliga styrmedlet.

Bakgrundochproblem:Tidigareforskningkringicke-­?finansiellanyckeltalsy-­?neshuvudsakligenvarafokuseradpåtillverknings-­?ochserviceföretagochdetsaknasmerellermindrehelt,enligtvårmening,forskningmedfokuspåtjänste-­?företag.Forskningenkringhurföretagochledarerentpraktisktskallanvändasigavdessanyckeltaliekonomistyrningenärhögstbristfällig,omensbefintlig.Motbakgrundavdettafokuserarviidennastudiepåhurdetrentpraktisktärmöjligtatthjälpaekonomistyrningeninomenorganisationmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Vikommerattgöradettagenomenfallstudieinometttjänsteföretag,närmarebestämtpåförsäkringsbolagetV.Syfte:Meddennastudiesökervibidratillforskningeninomprimärttvåområ-­?denvilkaviidagslägetkännerinteberörtsitillräckligutsträckning;användan-­?detavicke-­?finansiellanyckeltalinomtjänstesektornsamthurdetpraktiskabru-­?kandetavicke-­?finansiellanyckeltalkantesig.Visökersvarapåfråganhureko-­?nomistyrningkanförstärkasmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Metod:Studienbetecknassomenfallstudieochharskettgenomangreppsättetdesignscienceresearchmethodology.Empiritillstudienharsamlatsingenomtotalttiointervjuer,feminledandeochfemåterkopplandeintervjuerdärvipre-­?senteratenartefaktsomsedanutvärderats.Resultat:Genomdennastudieharvivisatattenbusinessintelligence-­?lösningiformavdashboardsuppbyggdaavprimärticke-­?finansiellnyckeltalkanhjälpaekonomistyrningeniettföretaggenomattrentpraktisktförainicke-­?finansiellanyckeltalidenoperativaverksamhetensamtminskaavståndetmellandesamma.Studiensbidrag:Presenteradeartefaktervisartydligthurdetrentpraktisktinometttjänsteföretagkananvändasicke-­?finansiellanyckeltalförattförbättrastyrningen..

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Bakgrund: Hand i hand med dagens ökad fokus på risk har intresset ökat för ettriskhanteringskoncept som kallas Enterprise Risk Management (ERM). Tanken medmodellen är att hantera risk övergripande istället för isolerat på separata områden iföretaget. De största fördelarna med modellen sägs vara bättre beslutsfattande inomorganisationen, att riskmedvetenheten ökar och att intressenter får bättre förtroendeför företaget.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra den teoribildning om ERM som växerfram med praktisk erfarenhet från icke-finansiella företag som implementeratmodellen. Målet är också att skapa förståelse för både för- och nackdelar medmodellen.Avgränsning: Undersökningen har inriktats på icke-finansiella företag eftersom färrestudier har gjorts inom området.Metod: En kvalitativ fallstudie av två icke-finansiella företag har genomförts med enabduktiv ansats och en blandning av explorativ och deskriptiv design.Resultat: Undersökningen visar att ERM skapar vissa positiva effekter för företagenmen också att en del problemområden har identifierats. De begränsningar i modellensom uppstår anses vara nära relaterat till svårigheten med att hantera mjuka risker ochproblemet med att ERM kan bidra med för stor passivitet i verksamheten dåminimering av risk blir mer omfattande.

LKAB är en internationell högteknologisk mineralkoncern som är världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB använder prognos och måltavlor som är en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet är till hjälp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella målen och måtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella måtten som kan vara drivande för att nå de finansiella målen.

Bakgrund och problem:Varumärket som tillgång har på senare år vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgångarna som ett företag har, ett varumärke har både en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkännande har också ökat behovet och också kraven påvarumärkesvärderingar och hur de utförs. Värderingsprocessen är dock svår och i vissmån otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera värderingsprocessen, dock såtar dessa standardiserade metoder inte hänsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie är undersöka vad som är värdeskapande för ett varumärkeoch vilka faktorer som tas hänsyn till vid en värdering. Studien tittar på hur värderareanvänder icke-finansiella faktorer i sina värderingsmodeller och i slutändan förklaravilka eventuella brister som finns i värderingsprocessen.Avgränsningar:Syftet avgränsas till hantering av varumärken baserat på deras stora påverkan på ettföretags börsvärde.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.