Uppsatsen behandlar privata angelÀgenheter pÄ arbetstid som ett fenomen och ser till anstÀlldas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktÀr. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer pÄ ett försÀkringsföretag. Synen och förhÄllningssÀttet till privata angelÀgenheter behandlas och förstÄs ur ett ledningsperspektiv samt ur de anstÀlldas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jÀmförelse mellan dessa..

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄnga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstÄ dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har Àven varit att ta del av förskollÀrares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att fÄ ytterligare förstÄelse. Preciserade frÄgestÀllningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur gÄr barnen tillvÀga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollÀrarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservation och intervju med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i Äldern tre till fem Är samt tvÄ förskollÀrare.

DÄ statistik visar pÄ att medelpriset i Norrbottens lÀn för en kubikmeter skog Àr avsevÀrt mycket lÀgre Àn motsvarande kubikmeter skog i lÀnen kring MÀlaren har undersökningens syfte varit att jÀmföra köp av skogsfastigheter som genomförts av privatpersoner under Ären 2003 till vÄren 2006 i de ovanstÄende lÀnen. Tyngdpunkten har lagts pÄ att ge lÀsaren en helhetsbild över skogsÀgares personliga uppfattningar om pris, tillvÀgagÄngssÀtt vid förvÀrv, vÀrdering av olika icke-monetÀra och monetÀra vÀrden samt deras uppfattning om framtida prisutveckling för skog och mark. Liknande undersökningar har tidigare gjorts i Sverige men ingen av dessa har studerat tvÄ sÄ vÀsentligt skilda geografiska omrÄden. Metoden för datainsamling har bestÄtt av en enkÀtundersökning via telefonintervjuer med 40 stycken skogsÀgare vilka samtliga förvÀrvat en fastighet under den valda perioden. Svaren pÄ enkÀterna har sedan sammanstÀllts och analyserats varvid ett rad intressanta resultat har uppnÄtts.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

NÀr en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smÀrta om hon Àr för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpÄ risken för smÀrtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen ocksÄ medför en ökad risk för postoperativa biverkningar sÄsom illamÄende, krÀkning och trötthet skulle det vara av vÀrde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smÀrtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat pÄ smÀrthÀmmande effekter pÄ vakna patienter bÄde under och efter operation.

NÀr en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smÀrta om hon Àr för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpÄ risken för smÀrtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen ocksÄ medför en ökad risk för postoperativa biverkningar sÄsom illamÄende, krÀkning och trötthet skulle det vara av vÀrde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smÀrtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat pÄ smÀrthÀmmande effekter pÄ vakna patienter bÄde under och efter operation.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vÄrdpersonal kan anvÀnda sig av för att bedöma smÀrta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes dÀr 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smÀrtbedömningsinstrument tillgÀngliga som kan identifiera smÀrta hos personer med demens som inte sjÀlva verbalt kan beskriva sin smÀrta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken pÄ smÀrta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvÀrderas.

Det har tidigare rapporterats att icke-stammande personer har en tydlig vÀnstersidig cerebral lateralisering vad gÀller talmotoriken, vilket visas genom ökad högersidig aktivering i lÀppmuskulaturen. Personer med stamning har Ä andra sidan föreslagits ha ett vÀnstersidigt eller bilateralt aktiveringsmönster av talmuskulaturen. Detta antas vara en av orsakerna till stamning. Testdeltagarna i aktuell studie bestod av 11 stammande och 13 matchade icke-stammande vuxna. Uppgifterna bestod av ordrepetition, ordgenerering samt att puta med lÀpparna.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Bakgrund och problem:VarumÀrket som tillgÄng har pÄ senare Är vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgÄngarna som ett företag har, ett varumÀrke har bÄde en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkÀnnande har ocksÄ ökat behovet och ocksÄ kraven pÄvarumÀrkesvÀrderingar och hur de utförs. VÀrderingsprocessen Àr dock svÄr och i vissmÄn otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera vÀrderingsprocessen, dock sÄtar dessa standardiserade metoder inte hÀnsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie Àr undersöka vad som Àr vÀrdeskapande för ett varumÀrkeoch vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid en vÀrdering. Studien tittar pÄ hur vÀrderareanvÀnder icke-finansiella faktorer i sina vÀrderingsmodeller och i slutÀndan förklaravilka eventuella brister som finns i vÀrderingsprocessen.AvgrÀnsningar:Syftet avgrÀnsas till hantering av varumÀrken baserat pÄ deras stora pÄverkan pÄ ettföretags börsvÀrde.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.