Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Syftet Àr att urskilja faktorer som pÄverkar en svensk konsuments uppfattning om vad som Àr en underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelse. Genom att vara explorativa kan vi generera de faktorer som visar pÄ vad det Àr i shoppingen som kunder uppfattar som underhÄllande respektive icke-underhÄllande bestÄndsdelar i shoppingupplevelsen. Vidare vill vi fÄ en förstÄelse för hur en underhÄllande och rolig shoppingupplevelse kan skapas för svenska konsumenter och hur denna kunskap kan anvÀndas rent praktiskt ur ett konsumentperspektiv. Den ökade förstÄelsen medverkar till att vi ska kunna beskriva konsumentens upplevelse. Resultatet av undersökningen blev tolv faktorer som pÄverkade den underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelsen.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Introduktion: Vid förÀndringar i konjunktivas struktur vid infektioner, inflammationer och allergi kan det uppstÄ ojÀmnheter i det övre ögonlocket, dessa kallas papiller. En papill Àr ett omrÄde som innehÄller eosinofiler och neutrofiler och beror pÄ konjunktival hypertrofi. Papiller kan uppkomma av olika anledningar. Det kan till exempel bero pÄ mekanisk pÄverkan pÄ grund av linsbÀrande. För att bli av med eventuella papiller kan patienten ordineras linsvila.Syfte: Syftet med studien var att genom evertering undersöka den palpebrala konjunktivan och ta reda pÄ om kontaktlinsbÀrare har mer konjunktivala papiller Àn icke-kontaktlinsbÀrare.Metod: I studien deltog 38 försökspersoner i Äldrarna 19-26 Är.

Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation Àr ett utbyte av information eller kÀnslor mellan tvÄ personer. Inom omvÄrdnadsarbetet Àr kommunikation ett viktigt redskap att anvÀnda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhÀndertagandet av patienten. Metod: En allmÀn litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehÄllsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns bÄde positiva och negativa sÀtt att kommunicera.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfÀlt dÄ denmedicinska kunskapen och vÄrdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte Àr i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvÄrden upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter pÄ ett bÀttre sÀtt. Syftet med studien Àr att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehÄller Ätta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation.

Bakgrund och problemdiskussion: Föreliggande studie kommer att handla om hur icke- finansiella prestationsmÄtt kommer till uttryck inom elmarknadsbranschen. Elmarknadsbranschen har genomgÄtt stora förÀndringar sedan avregleringen Är 1996 och Àr dÀrför sÀrskilt intressant att undersöka. Fram till mitten av 90-talet producerades och distribuerades all el av nÄgra stora kraftbolag och kommunala elverk. Innan avregleringen behövde energiföretagen inte fokusera pÄ kunderna i samma utstrÀckning som idag eftersom kunderna dÄ inte kunde byta energileverantör. Efter avregleringen har konkurrensen ökat pÄ marknaden och företagen mÄste arbeta hÄrdare med att tillfredstÀlla kundernas behov och önskningar.

Behovet av att analysera och lagra extrema mÀngder data har lett flera stora företag att utveckla nya former av datalagringssystem med egenskaper som skapar nya möjligheter inom vÀrlden av datalagring men samtidigt stÀller krav pÄ utvecklaren med de okonventionella lagringsmodellerna. Denna rapport tittar nÀrmare pÄ moderna tillÀmpningar inom icke-relationella databaser i samband med applikationsutveckling. Med kÀnnedom om dess egenskaper vill denna rapport belysa hur man skulle kunna tillÀmpa de nya teknologierna pÄ ett passande sÀtt..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin somvetenskapligt perspektiv. Syftet Àr att beskriva hur rekryterare sjÀlva uppleverfenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen pÄverkar detta.Vi vill genom en situation som en anstÀllningsintervju beskriva hur rekryterare uppleverdet första intrycket utifrÄn egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshÄllning,utseende, gester och ögonkontakt pÄverkar detta. VÄra forskningsfrÄgor lyder enligtföljande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anstÀllningsintervju? Hur,fem icke verbala signaler pÄverkar det första intrycket under anstÀllningsintervjun? Föratt besvara forskningsfrÄgorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts medrekryterare som har stor erfarenhet av anstÀllningsintervjuer. VÄra teoretiskautgÄngspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet dÀrbÄda Àr grenar inom den kognitiva teorin.

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhÀlle Àr det viktigt att sÀrskilja sig frÄn mÀngden. En stor del av handeln bestÄr av företag som Àr aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pÄgÄr en stÀndig kamp om kundernas uppmÀrksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som Àr skickliga pÄ att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mÀngden och blir unikt pÄ marknaden. Genom att anvÀnda rÀtt kommunikation kan företagets budskap förmedlas pÄ ett korrekt och intressevÀckande sÀtt.Kommunikation kan delas in i tvÄ skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation.

AbstraktSyfte. Att beskriva vilken farmakologisk smÀrtlindring barnen pÄ en neonatalintensivvÄrdsavdelning erhÄller inför och efter insÀttning av thoraxdrÀnage, samt att jÀmföradetta mot avdelningens lokala anvisningar för smÀrtbehandling.Bakgrund. SmÀrta hos nyfödda barn Àr historiskt sett underskattad och underbehandlad.Barn som vÄrdas pÄ neonatal intensivvÄrdsavdelning utsÀtts för mÄnga smÀrtsammaprocedurer dagligen, och en av de mest smÀrtsamma procedurerna Àr insÀttning avthoraxdrÀnage. Det finns anvisningar för hur procedursmÀrta ska behandlas hos nyföddabarn, men det finns inga studier som visar att dessa anvisningar följs i praktiken.Design. Studien Àr en retrospektiv journalgranskningsstudie som utförts med kvantitativmetod.Metod.