Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda pÄ hur fyra svensk-lÀrare resonerar kring sina litteraturval i förhÄllande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i svenskÀmnet. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att vÄra informanter ser olika pÄ svenskÀmnets huvudsyfte och att detta pÄverkar deras undervisning, men inte i nÄgon större utstrÀckning deras litteraturval och att icke-vÀsterlÀndska texter dÀri Àr underrepresenterade. Slutsatsen som följer Àr att det för vÄra informanter inte finns nÄgra direkta officiella krav frÄn styrdokumenten att anvÀnda sig av icke- vÀsterlÀndsk litteratur, inte heller nÄgra uppenbara vinster utifrÄn de informella strukturerna - alltsÄ det som kan karaktÀriseras som skolkulturen, lÀrarkollegiet och den enskilde lÀrarens utbildning och intressen. LÀrares litteraturval i förhÄllande till kanontanken Àr dÀrmed, som vi velat pÄvisa, ett komplext och mÄngfacetterat system som av förklarliga skÀl tar tid att förÀndra..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur riktlinjer inom traditionella open source-projekt beskriver att anvÀndare utan programmeringskunskaper, icke-utvecklare, kan delta i utvecklingsprocessen. Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie av projektet Freeplane, ett projekt som har för avsikt att göra alla röster hörda i utvecklingsprocessen samt öka anvÀndbarheten hos den mjukvara projektet utvecklar. Den metod som valts Àr kvalitativ textanalys av projektets wiki.Studien kommer fram till att projektet har för avsikt att göra icke-utvecklarna delaktiga i utvecklingsprocessen och att öka anvÀndbarheten i projektets mjukvara, men att det i projektet finns ett utvecklarperspektiv dÀr utvecklaren ges större utrymme i utvecklingsprocessen. Inom traditionell open source-utveckling har utvecklaren ofta varit central och de mjukvaror som utvecklats pÄbörjats som lösningar av utvecklarnas egna problem. Studien föreslÄr dÀrför att icke-utvecklarna inkluderas tidigare i utvecklingsprocessen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt att ta reda pÄ hur de fem svensklÀrare vi intervjuar med hjÀlp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare med olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-vÀsterlÀndska texter nÀmns endast sjÀlvmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lÀra sig mer om Àmnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. VÄr slutsats Àr att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna frÀmja en förstÄelse för mÀnniskor med olika bakgrund.

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Syftet med denna studie var att analysera lÀrares hur lÀrare förhÄller sig till den icke-vÀsterlÀndska historians plats i det gymnasiala klassrummet. FrÄgestÀllningen delades upp i fyra frÄgor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielÀrare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lÀrarens syn pÄ icke-vÀsterlÀndsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvÀndes i studien var en meningskoncentrerad analys, med sjÀlvförstÄelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-vÀsterlÀndska historian som inte lika viktig som den vÀsterlÀndska.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare Är genomgÄtt vissa förÀndringar med anledning av de finansiella mÄttens begrÀnsningar. Att styra med hjÀlp av enbart dessa mÄtt anses i den alltmer globala företagsvÀrlden ofta inte tillrÀckligt. Icke-finansiella mÄtt med möjlighet till fÀrsk omvÀrldsinformation har gjort entré för att underlÀtta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgÄng i tjÀnsteföretag torde enligt vÄr mening bidra till att stor betydelse lÀggs vid icke-finansiella mÀtningar i denna företagstyp. ForskningsfrÄga Hur anvÀnds icke-finansiella prestationsmÄtt i tjÀnsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mÄtt anvÀnds inom tjÀnsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förÀndringar har genomförts? VÄr mening Àr ocksÄ att undersöka hur icke-finansiella mÀtresultat sprids samt hur de anstÀllda deltar i mÀtprocesserna.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och sjÀlvförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i Äldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma omrÄde. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfÀlle i enkÀterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt sjÀlvförtroende.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Syftet med studien Àr att belysa pÄ vilket sÀtt lÀrares icke - verbala ledarskap kan pÄverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med tvÄ erfarna pedagoger. För att lÀraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och fÄ med sig eleverna i undervisningen krÀvs att lÀraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. LÀrarens engagemang, skicklighet i att anvÀnda sitt kroppsprÄk och planering av miljön i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar elevers lÀrande. Om eleverna kÀnner förtroende i sin lÀrandemiljö, att de Àr en del i den ökar förtroendet för lÀraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjÀlpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda pÄ geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smÀrta de kÀnner, till vÄrdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som anvÀnds pÄ sjukhus. Baserat pÄ det materialet har det tagits fram ett förslag pÄ ett visuellt kommunikationssystem som Àr anpassat efter Àldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats pÄ litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget Àr bara en början pÄ lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare pÄ en lösning.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.