Sökresultat:
5772 Uppsatser om Icke vinstdrivande verksamheter - Sida 3 av 385
Myrorna & Beyond Retro ? En jämförande studie mellan en ideell och en vinstdrivande secondhand-verksamhet
Den svenska andrahandsmarknaden har under senare år växt sig allt starkare. Förklaringarna till det fenomenet är bl.a. den rådande miljödebatten och konsumenters nya medvetenhet till deras konsumtionsbeteende. Konsumenten har i dag ett behov att ha en individualistisk stil, vilket kan vara en anledning till secondhand-branschens nyvunna trendstatus och snabba expansion. Lågkonjunkturen, som drabbade Sverige 2008, kan även vara en anledning till den expanderande marknaden.
Finansiella och icke-finansiella mål - relationen dem emellan
Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation
mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur
denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga
intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom
att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen.
Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.
Kriterier för prestationsmått
Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet efterlyses..
Icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln
Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.
Kriterier för prestationsmått
Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap
gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i
vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares
föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är
tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att
det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de
icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att
företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med
klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell
gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet
efterlyses..
Förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet Svenska i två kommunala gymnasieskolor. : - en kvalitativ studie av sex läromedel samt intervjuer med fyra lärare och två bibliotekarier.
Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur..
Icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln
Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella
mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell
prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning.
Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat
tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning
och användningen av icke-finansiella mått.
Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men
i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen
gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett
allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med
införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten
avser.
Icke verbal kommunikation i vårdmötet
Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.
Privatisering ? men till vilket pris? ? : En uppsats om värdering och prissättning av offentliga verksamheter inför privatisering ?
Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse. ?Avknoppning? är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.
Kontextualisering av balanserad styrning på divisionsnivå i en offentlig organisation: En fallstudie av Norrbottens läns landsting
Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har även de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla på den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig är The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter på svenska. Att många svenska offentliga organisationer väljer att implementera balanserad styrning är känt, däribland svenska landsting.
Varumärket Textilhögskolan
Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt.
Strategisk ekonomistyrning - samsyn för helheten: en fallstudie av Luleå kommun
Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.
Strategisk ekonomistyrning - samsyn för helheten: en fallstudie av Luleå kommun
Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för
New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat
och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och
organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke
vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på
grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en
egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att
kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och
strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom
organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och
förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter
genom strategisk ekonomistyrning.
En återfallsstudie i kriminalitet: den meningsfulla sysselsättningens betydelse
Studien är av kvalitativ art där syftet är att beskriva och analysera orsaker till återfall i kriminalitet. Stämplingsteorin tillsammans med teorier kring gruppens påverkan på individen ligger till grund för studiens vidare arbete där stämplingen som avvikare kan påverka individen att själv identifiera sig som kriminell. Avvikaren i samhället är den som inte tillgodogjort sig samhället normer och denne stämplas då av maktinnehavarna i samhället. Grupptryck och grupptänkande syftar till den umgängeskrets som finns runt den enskilda. I egenskap av gruppen kan individen tänja på de gränser som annars skulle hindra den enskilda att handla orätt.
Servervirtualisering idag : En undersökning om servervirtualisering hos offentliga verksamheter i Sverige
I dagens läge saknas en sammanställning av hur servervirtualisering är implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har därför, genom en enkätundersökning, besvarat frågeställningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering är väl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom väldigt lika mellan dessa organisationer.