Sökresultat:
3752 Uppsatser om Icke vćrdande - Sida 66 av 251
Swish - En studie om samarbetet kring en ny mobil betalningstjÀnst och vÀgen frÄn idé till fÀrdig applikation
Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjÀnsten Swish, som Àr ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet Àr att identifiera framtrÀdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhÄller sig till varandra. Med hjÀlp av teori om aktör-nÀtverk definieras och beskrivs det nÀtverk av aktörer som omger Swish. DÀrutöver redogörs det för hur nÀtverket har formats frÄn det att Swish var en idé till att den blev en fÀrdig applikation. Michel Callons teori om översÀttning anvÀnds för att beskriva denna process.
Kundlojalitet inom lojalitetsprogram
Bakgrund Som en följd av ett hÄrdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie & Chen 2013). Lojala kunder Àr en vÀrdefull tillgÄng för företag, och allt fler forskare framhÄller vikten av att behÄlla och vÄrda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhÄlla och behÄlla lojala kunder Àr lojalitetsprogram (Lui & Yang 2009) men inom forskningen rÄder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhÄller lojala kunder. MotsÀttningarna kring programmens effekter tyder pÄ att mer forskning krÀvs för att fÄ en djupare förstÄelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte Àr att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmÄner kan pÄverka medlemmars lojalitet samt pÄvisa hur fördelningen av förmÄner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln pÄ den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillÀmpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehÄllsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillÀmpades för att erhÄlla en djupare förstÄelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram.
FörsÀkringsgivarens regressrÀtt
Huvudsyftet med uppsatsen var att utreda försÀkringsgivares regressrÀtt mot privatpersoner och företag vid skade- och personförsÀkring. RegressrÀtten regleras i 25 § FAL. BestÀmmelsen avtalas dock bort i de flesta fall av försÀkringsgivaren i syfte att utöka möjligheterna till regress. För att rationalisera och effektivisera regressförfarandet bolagen emellan har flera bolag anslutit sig till en regressöverenskommelse. Samtliga bolag Àr dock inte anslutna till denna överenskommelse vilket innebÀr att bolagen ej följer samma policy.
LönesÀttande samtal : samspelet mellan medarbetare och ledare
Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.
Att peka mjukt : En studie av ledarskap inom vÄrden
Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att visa det eventuella motsta?nd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med la?gre yrkesexpertis a?n sina ansta?llda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bo?r ha och vad det a?r som go?r att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap. Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motsta?nd som kan finnas med att ha en icke la?kare som chef, inte existerade i de fall vi underso?kte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bo?r ha a?r egenskaper som att vara personlig, omta?nksam, att styra med hja?rtat, lyssna pa? sina medarbetare, besitta kompetens och a?r inte vara ra?dda fo?r att ta beslut och agera da? det kra?vs. .
Olika kulturers historia i den svenska gymnasieskolan
Denna uppsats behandlar innehÄllet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mÄngfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förstÄelse av deras medmÀnniskor. Vidare vill den utreda hur vÀrldens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och lÀroböcker.
Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkÀtundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av tvÄ av de största lÀroböckerna för historia pÄ gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belÀgga att icke-vÀsterlÀndsk historia nedprioriteras hÄrt bÄde i klassrummen och i lÀroböckerna.
Icke modellbaserad ekoföljning för radarnivÄmÀtning
Denna rapport behandlar en fullstÀndig metod för att följa, associera och klassificera ekospÄr. Vid radarnivÄmÀtning ska ekon som hÀrstammar ifrÄn samma fysikaliska objekt följas över tiden och klassificeras. Dagens radarnivÄgivare löser problemet genom konfiguration. Tankens geometri samt vilka störande objekt som finns anges vid installation.Den framtagna metoden har delats upp i tre delmoment. Först binds individuella inmÀtta ekon samman till linjesegment.
Solenergi i smÄhus
Mindre Àn en timmes solsken pÄ vÄr planet innehÄller mer energi Àn hela vÀrldens energiförbrukning pÄ ett helt Är. Ett vanligt villatak i Sverige tar pÄ ett Är emot flera gÄnger mer energi Àn vad dess behov Àr. Potentialen för solenergi Àr mycket stor. Samtidigt anvÀnder samhÀllet idag stora mÀngder energi och det mesta av energin kommer frÄn icke-förnyelsebara kÀllor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jÀmfört med andra lÀnder men ÀndÄ Àr mer Àn hÀlften av energin som vi anvÀnder icke förnyelsebar.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utveckla ett mer hÄllbart samhÀlle genom att anvÀnda solenergi.
Leans applicerbarhet pÄ företag dÀr produktionen karaktÀriseras av hög variation och lÄg volym : En fallstudie pÄ Valmet AB
Organisationer stÀlls kontinuerligt inför allt större utmaningar som globalisering, ökad konkurrens och ökade kundförvÀntningar. En av de mest framgÄngsrika metoderna för att hantera dess utmaningar Àr att implementera lean i verksamheten. Trots att lean har fÄtt stor spridning inom tillverkningsindustrier har spridningen till företag dÀr produktionen karaktÀriseras av hög variation och lÄg volym (HVLV-företag) varit begrÀnsad. En del forskare hÀvdar att lean Àr möjligt att applicera pÄ dessa typer av industrier medan andra forskare menar att lean har en begrÀnsad tillÀmplighet inom HVLV-företag. Med denna bakgrund har syftet med examensarbetet varit att med hjÀlp av tvÄ fallstudier pÄ gjuteriet pÄ Valmet AB belysa möjligheten att applicera lean pÄ HVLV-företag.
KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden
Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.
IRA och de grundlÀggande förmÄgorna
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
Skapande, implementering och anvÀndning av tillfredsstÀllande nyckeltal : En fallstudie av ett tillverkningsföretag
Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nÄ framgÄng och hur de skall fÄ tillgÄng till vÀsentlig information som gör att resultatet slutligen pÄverkas positivt. I detta sammanhang Àr nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stÀllet för att mÀta den direkta resultatpÄverkan av en ÄtgÀrd sÄ kan organisationen mÀta pÄverkan pÄ nyckeltalet. PÄ sÄ sÀtt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgÄng. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och anvÀndas, men den stora frÄgan Àr hur de anvÀnds i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förvÀntningar med tanke pÄ utformning, implementering och anvÀndning? Vi genomförde en fallstudie pÄ ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredstÀllande nyckeltal, med fokus pÄ de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget.
Integrerad rapportering : Vad omfattas av upplysningskravet om icke-finansiell information i förvaltningsberÀttelser?
Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..
Bollens betydelse i idrottsundervisningen- En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning pÄ skolidrotten
Abstract
Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning pÄ skolidrotten
Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl
Olika bollidrotter Àr, enligt bÄde lÀrare och elever, den mest förekommande aktiviteten pÄ idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad bestÄr av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan Àr idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har bÄde anvÀnt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, dÀr den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀtundersökning dÀr hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen bestÄr av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur bollen kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnÄ delar av Àmnet idrott och hÀlsas syfte och mÄl. NÀrmare bestÀmt ville vi jÀmföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under tvÄ olika slags lektionsupplÀgg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.
Kontextualisering av balanserad styrning pÄ divisionsnivÄ i en offentlig organisation: En fallstudie av Norrbottens lÀns landsting
Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har Àven de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla pÄ den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig Àr The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter pÄ svenska. Att mÄnga svenska offentliga organisationer vÀljer att implementera balanserad styrning Àr kÀnt, dÀribland svenska landsting.