Den hÀr kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lÀrare utför mellan sina lektioner. LÀrare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del Àgnas Ät andra aktiviteter Àn undervisning. Denna del av arbetet Àr dold för mÄnga utomstÄende och fÄr dÀrför inte samma uppmÀrksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har Ätta gymnasielÀrare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under tvÄ veckor. Resultatet visar pÄ en stor variation nÀr det gÀller olika uppgifters karaktÀr och frekvens.

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 Är 2005 mÄste svenska börsnoterade företag Ärligen testa om en nedskrivning av den immateriella tillgÄngen goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder pÄ att en nytilltrÀdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags Àgarstruktur pÄverkar goodwillnedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida nedskrivningar av goodwill pÄverkas vid vd-byten i familjeÀgda företag jÀmfört med i icke familjeÀgda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt sÀkerstÀllt att familjeÀgda företag gör lÀgre goodwillnedskrivningar samma Är som ett vd-byte Àn vad icke familjeÀgda företag gör.

Bakgrund: Fotledsdistorsion Àr en av de vanligaste muskeloskeletala skadorna och drabbarcirka 300 000 individer i Sverige varje Är. De flesta fotledsdistorsionerna pÄverkar de lateralaligamenten i foten. Vid en sÄdan skada kan tejp appliceras över den muskeloskeletala skadanoch pÄ sÄ vis passivt positionera den instabila fotleden i en mer anatomiskt gynnsam position.Syfte: Syftet med studien var att genomföra en pilotstudie för att fÄ indikationer pÄ effekternaav fotledstejpning med kinesiologitejp respektive icke-elastisk tejp i kombination med annanfysioterapeutisk behandling vid fotledsdistorsion. Metod: En studiedesign utvecklades ochgenomfördes som en pilotstudie för att undersöka skillnaden mellan kinesiologitejp och ickeelastisk tejp. Ett samarbete skapades mellan författarna och sju fysioterapeuter för att utföraett systematiskt utvecklingsarbete.

Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel Àr bland de vanligaste anvÀnda lÀkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkÀnslighetsreaktioner, dÀrför Àr det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta pÄ symptom för att kunna tillgodose en patientsÀker vÄrd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkÀnslighetsreaktioner intrÀffar, samt vilka patienter som Àr mest utsatta för kontrastmedelsöverkÀnslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturöversikt inom omrÄdet radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar pÄ syftet. 15 artiklar analyserades.

Syftet med studien var att beskriva vilka ÄtgÀrder arbetsterapeuter utför inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Redskapet vid analysen var MoseyŽs tre behandlingskategorier vilka bygger pÄ att hjÀlpa individen i processen att dö.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka kvaliteter förÀldralediga och icke förvÀrvsarbetande förÀldrar till barn pÄ förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebÀr att vi utgÄr frÄn att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhÀllsaktörer gör dem till. De bÀr inte pÄ nÄgra inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001).  För att besvara frÄgestÀllningen hur förÀldralediga och icke förvÀrvsarbetande förÀldrar till barn pÄ förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ñ€byslagsmÄlñ€ om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna.

Mental trÀning blir alltmer beprövat för att öka prestation och resultat inom idrottsvÀrlden. Det handlar om tekniker för att med hjÀrnans hjÀlp skapa bÀttre förutsÀttningar för idrottare att nÄ framgÄng. För elitsatsande idrottare börjar fenomenet bli en sjÀlvklarhet men gÀller detsamma för motionÀrer och icke-idrottare? Denna enkÀtstudie kartlÀgger hur individer resonerar kring mental trÀning utifrÄn deras idrottsliga bakgrund och erfarenheter. 91 kvinnor och 99 mÀn i Äldern 18 till 51 Är deltog.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka och analysera samtalsÀmnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollÀrare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. DÄ den forskning vi lÀst mest handlar om den fÀrdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss pÄ samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv dÄ vi inte sett detta tidigare. För att analysera anvÀnder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet Àven av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi anvÀnder oss av kvalitativ metod i vÄr observation dÄ vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som mÀnniskor i ett specifikt sammanhang Àr aktörer i.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och Àmnet idrott och hÀlsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. FortsÀttningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrÄn tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att anvÀndas. Denna motivationsteori brukar Àven kallas för den förvÀrvade behovsteorin.

I detta arbete ligger fokus pĂ„ upplevelseutbildning, mer specifikt de Ă€ventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden stĂ„r idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för mĂ€nniskors fria tid, dĂ„ forskning visar att arbete och fritid pĂ„verkar varandra och utgör en helhet i mĂ€nniskors sociala liv.Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgĂ„r vi frĂ„n begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsansprĂ„k samt rörelser mellan olika livssfĂ€rer. Arbetet Ă€r kvalitativt till sin art och bygger pĂ„ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram Ă€r framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och JĂŒrgen Habermas (1996).

Ett branschanpassat affÀrssystem Àr avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affÀrssystem Àr att ge högre passform Àn standardiserade affÀrssystem och vara billigare Àn skrÀddarsydda affÀrssystem. Det rÄder dock brist pÄ kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vÄr litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgÄngspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affÀrssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt vÀlmÄende. Barn och ungdomars hÀlsa Àr ett otroligt viktigt omrÄde att forska pÄ dÄ folksjukdomar, sÄsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lÀgre ned i Äldrarna. DÀrför har föreliggande studie valt att undersöka omrÄdet för att se om vÀlmÄendet kan pÄverkas av att individen Àr engagerad i organiserad idrott.OmrÄdet undersöktes med hjÀlp av enkÀter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frÄgor kring sin livstillfredsstÀllelse och sitt kÀnslomÀssiga vÀlbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Syftet med föreliggande arbete Àr att med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nÀtverk av mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer pÄförskolegÄrden. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori Àr utgÄngspunkterför studien. VÄrt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien pÄ en förskolegÄrd under tre tillfÀllen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmÀrksammat som Äterkommande i det empiriska materialet.