Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Syftet med examensarbetet Àr att studera hur IT-hjÀlpmedel sÄ som smartphones och surfplattor kan anvÀndas i byggprojekt. I vilken utstrÀckning kan dessa verktyg effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering samt hur fungerar dessa moment i dagslÀget. Studien pÄbörjades med en litteraturstudie dÀr Arbetsmiljöverkets regler och krav samlades in och granskades. För att erhÄlla mer kunskap om dessa IT-hjÀlpmedel gjordes en undersökning av historian om surfplattans uppkomst. En intervjustudie genomfördes med tjÀnstemÀn frÄn Skanska och NCC.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nÀstan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebÀra stora investeringar. Det innebÀr Àven man mÄste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa pÄverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som stÀlls pÄ dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som stÀlls frÄn verksamheten pÄ IT-applikationer med fokus pÄ ett affÀrssystem. SÀrskilt gÀller det de som kan ha en signifikant pÄverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, sÄ kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekterna av en omvÀnd aktiesplit med avseende pÄ avkastning, likviditet och volatilitet. Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod och vi har valt att anvÀnda oss av en event study. Urvalet bestÄr av 15 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista under perioden 1993-2003 som genomfört omvÀnd aktiesplit. För att berÀkna den icke normala avkastningen anvÀnder vi oss av marknadsmodellen. Som jÀmförelseindex har vi valt AffÀrsvÀrldens Generalindex.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

Bakgrund och problem: Sverige har utvecklats via ett industrisamhÀlle till att mer och merbli ett tjÀnstesamhÀlle. Denna utveckling av tjÀnsteindustrin har lett till att personalenskompetens vÀrdesÀtts allt högre.1 En typ av tjÀnsteföretag Àr kunskapsföretag. Ettkunskapsföretags ?tillgÄngar? bestÄr till stora delar av personalens kompetens. Iredovisningen tas traditionellt sett materiella tillgÄngar upp efter brukliga modeller, ochimmateriella tillgÄngar, dit humankapitalet rÀknas, har traditionellt sett inte tagits upp.

Denna undersökning har syftet att undersöka hur olika personer uppfattar texten i en lÄt de aldrig hört förut. De forskningsfrÄgor jag har utformat för att hjÀlpa mig genom processen Àr: ? Hur viktig Àr texten i en lÄt för att mÀnniskor ska tycka om lÄten? ? I vilken utstrÀckning lÀgger mÀnniskor mÀrke till texten nÀr de hör en RnB-lÄt för första gÄngen? ? Kan man se skillnader i upplevelsen av textens betydelse hos mÀnniskor beroende pÄ kön och musikalisk bakgrund? Min metod var att spela upp en inspelning av en nyskriven egenkomponerad lÄt för mÀnniskor av bÄda könen och med olika musikalisk bakgrund och lÄta dem svara i enkÀtform pÄ hur de uppfattar texten. Det jag har kommit fram till Àr att bland dessa informanter lÀgger de flesta mÀrke till texten i nÄgon grad, och man kan Àven se att kvinnor i högre grad Àn mÀnnen lÀgger mÀrke till och reflekterar över texten. Ett annat resultat Àr att det Àr fler musikutövare Àn icke utövare som lÀgger mÀrke till texten i nÄgon grad nÀr de hör en lÄt för första gÄngen.

Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt sĂ„ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvĂ€nt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Ă€r nyckeltal.

För att kunna hÄlla jÀmna steg med utvecklingen och förÀndringar i samhÀllet har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssÀtt att jobba efter inom Àldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, stÀlls frÄgan huruvida det skiljer sig i sjÀlvupplevd arbetstillfredsstÀllelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssÀtt och de som inte gör det. För att mÀta variabeln arbetstillfredsstÀllelse anvÀndes ett frÄgeformulÀr, QPSNordic-34+. I enkÀtundersökningen deltog 180 anstÀllda inom Àldreomsorgen i tvÄ svenska kommuner och 120 besvarade enkÀten, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssÀtt jÀmfört med de som inte gör det..

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain.Method: The study was designed as a literature review with aim to review andcompile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found.Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participantsÂŽ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation.Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified.

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.