Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekterna av en omvÀnd aktiesplit med avseende pÄ avkastning, likviditet och volatilitet. Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod och vi har valt att anvÀnda oss av en event study. Urvalet bestÄr av 15 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista under perioden 1993-2003 som genomfört omvÀnd aktiesplit. För att berÀkna den icke normala avkastningen anvÀnder vi oss av marknadsmodellen. Som jÀmförelseindex har vi valt AffÀrsvÀrldens Generalindex.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

Denna undersökning har syftet att undersöka hur olika personer uppfattar texten i en lÄt de aldrig hört förut. De forskningsfrÄgor jag har utformat för att hjÀlpa mig genom processen Àr: ? Hur viktig Àr texten i en lÄt för att mÀnniskor ska tycka om lÄten? ? I vilken utstrÀckning lÀgger mÀnniskor mÀrke till texten nÀr de hör en RnB-lÄt för första gÄngen? ? Kan man se skillnader i upplevelsen av textens betydelse hos mÀnniskor beroende pÄ kön och musikalisk bakgrund? Min metod var att spela upp en inspelning av en nyskriven egenkomponerad lÄt för mÀnniskor av bÄda könen och med olika musikalisk bakgrund och lÄta dem svara i enkÀtform pÄ hur de uppfattar texten. Det jag har kommit fram till Àr att bland dessa informanter lÀgger de flesta mÀrke till texten i nÄgon grad, och man kan Àven se att kvinnor i högre grad Àn mÀnnen lÀgger mÀrke till och reflekterar över texten. Ett annat resultat Àr att det Àr fler musikutövare Àn icke utövare som lÀgger mÀrke till texten i nÄgon grad nÀr de hör en lÄt för första gÄngen.

Bakgrund och problem: Sverige har utvecklats via ett industrisamhÀlle till att mer och merbli ett tjÀnstesamhÀlle. Denna utveckling av tjÀnsteindustrin har lett till att personalenskompetens vÀrdesÀtts allt högre.1 En typ av tjÀnsteföretag Àr kunskapsföretag. Ettkunskapsföretags ?tillgÄngar? bestÄr till stora delar av personalens kompetens. Iredovisningen tas traditionellt sett materiella tillgÄngar upp efter brukliga modeller, ochimmateriella tillgÄngar, dit humankapitalet rÀknas, har traditionellt sett inte tagits upp.

Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt sĂ„ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvĂ€nt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Ă€r nyckeltal.

För att kunna hÄlla jÀmna steg med utvecklingen och förÀndringar i samhÀllet har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssÀtt att jobba efter inom Àldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, stÀlls frÄgan huruvida det skiljer sig i sjÀlvupplevd arbetstillfredsstÀllelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssÀtt och de som inte gör det. För att mÀta variabeln arbetstillfredsstÀllelse anvÀndes ett frÄgeformulÀr, QPSNordic-34+. I enkÀtundersökningen deltog 180 anstÀllda inom Àldreomsorgen i tvÄ svenska kommuner och 120 besvarade enkÀten, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssÀtt jÀmfört med de som inte gör det..

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain.Method: The study was designed as a literature review with aim to review andcompile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found.Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participantsÂŽ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation.Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified.

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhÀllehar förutsÀttningarna förÀndrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att fÄ en plats i samhÀllet. Det Àr denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemÀstra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron pÄ en gud pÄverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bÀttre grund att stÄ pÄ i jÀmförelse med icke kristna ungdomar och pÄverkas detta av hur man lÄter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, Äsikter samt val av klÀdstil? Ytterligare ett syfte Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan dessa tvÄ grupper vad gÀller upplevelsen av stress.

Denna uppsats handlar om butiker i Sverige som utvidgat sitt sortiment till att omfatta varor eller tjÀnster frÄn minst tvÄ traditionellt Ätskilda branscher. Uppsatsförfattarna försöker systematisera dessa kombinationsbutiker, samt analysera vilka för- och nackdelar som finns. Med hjÀlp av ett antal fallstudier frÄn svenska detaljhandelsföretag dras slutsatser om kombinationsbutikernas karakteristika. Kombinationsbutiker tycks skilja sig Ät pÄ flera punkter, bland annat med avseende pÄ avsikter, ÀgarförhÄllanden och valda kundsegment. Skalekonomi, möjlighet till differentiering och upplevelseskapande samt ökad kundtillfredsstÀllelse Àr nÄgra av de fördelar med kombinationsbutiker som sÀrskilt framhÄlls.

Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras nÄgra paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvÀrvsarbete. Detta har undersökts genom att jÀmföra defaktorer som fÄr mÀnniskor att bli kriminella med dem som fÄr mÀnniskor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som fÄr mÀnniskor att kvarstanna i kriminalitetjÀmförts med motsvarande faktorer gÀllande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssÀtt och bedrivits genom ettantal intervjuer med bÄde kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som frÀmst anvÀnts Àr Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stÀmplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.FrÄgestÀllningarna har besvarats med att det gÄr att jÀmstÀlla yrkeskriminalitetmed traditionellt förvÀrvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..