Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhÀllehar förutsÀttningarna förÀndrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att fÄ en plats i samhÀllet. Det Àr denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemÀstra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron pÄ en gud pÄverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bÀttre grund att stÄ pÄ i jÀmförelse med icke kristna ungdomar och pÄverkas detta av hur man lÄter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, Äsikter samt val av klÀdstil? Ytterligare ett syfte Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan dessa tvÄ grupper vad gÀller upplevelsen av stress.

Denna uppsats handlar om butiker i Sverige som utvidgat sitt sortiment till att omfatta varor eller tjÀnster frÄn minst tvÄ traditionellt Ätskilda branscher. Uppsatsförfattarna försöker systematisera dessa kombinationsbutiker, samt analysera vilka för- och nackdelar som finns. Med hjÀlp av ett antal fallstudier frÄn svenska detaljhandelsföretag dras slutsatser om kombinationsbutikernas karakteristika. Kombinationsbutiker tycks skilja sig Ät pÄ flera punkter, bland annat med avseende pÄ avsikter, ÀgarförhÄllanden och valda kundsegment. Skalekonomi, möjlighet till differentiering och upplevelseskapande samt ökad kundtillfredsstÀllelse Àr nÄgra av de fördelar med kombinationsbutiker som sÀrskilt framhÄlls.

Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras nÄgra paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvÀrvsarbete. Detta har undersökts genom att jÀmföra defaktorer som fÄr mÀnniskor att bli kriminella med dem som fÄr mÀnniskor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som fÄr mÀnniskor att kvarstanna i kriminalitetjÀmförts med motsvarande faktorer gÀllande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssÀtt och bedrivits genom ettantal intervjuer med bÄde kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som frÀmst anvÀnts Àr Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stÀmplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.FrÄgestÀllningarna har besvarats med att det gÄr att jÀmstÀlla yrkeskriminalitetmed traditionellt förvÀrvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse lÀromedlen har för grammatikundervisningen. VÄr undersökning har genomförts i form av en enkÀtstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats frÀmst genom en kvalitativ metod. NÄgra av de resultat som undersökningen gav Àr att lÀrarens Älder pÄverkar lÀrarens anvÀndning av lÀromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning Àr utformad efter traditionella mönster samt att lÀrare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat Àr att mÄnga lÀrares grammatikundervisning Àr traditionellt utformad och saknar konkreta syften.

The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape?s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn?s dilemma of ?to be or not to be?, is examined from these two different perspectives.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod fÄ förstÄelse för hur det Àr möjligt för f.d. kriminella att gÄ frÄn ett slutet system, prÀglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. UtifrÄn tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i SamhÀllet) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem mÀn, hÀmtade vi vÄrt material för att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lÀtt hamnar i ett utanförskap och Àr stigmatiserad vilket försvÄrat för vÄra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

De flesta har vi nog varit pÄ en fullservicerestaurang, en sÄdan som har serveringspersonal som kommer med menyer nÀr man anlÀnder, som tar bestÀllningen vid borden, som serverar mat och dryck, som kommer med notan vid betalning. I sÄdana restauranger mÄste serveringspersonalen traditionellt sett springa mÄnga vÀndor mellan gÀster, kök, bar och kassaterminal.Under projektet har en lösning utvecklats som gör det möjligt för serveringspersonalen att ta gÀsternas bestÀllningar redan vid borden och dÀrmed spara ett par vÀndor till kassan. Lösningen bestÄr av maskinvara i form av en surfplatta och ett program som fungerar som kassaklient. Programmet förmedlar automatiskt bestÀllningarna till kassasystemet via en trÄdlös nÀtverksförbindelse. AnvÀndargrÀnssnittet har anpassats sÀrskilt för att anvÀndas med pekskÀrm.Denna uppsats beskriver pÄ vilka grunder valet av maskinvara gjordes och hur utvecklingen av programmet gick till..

Artros Àr en degenerativ ledsjukdom som innebÀr att brosket i leden successivt bryts ner. KnÀartros anses vara ett vanligt tillstÄnd dÄ 6-7% av befolkningen över 70 Är Àr drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik Àr en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestÀms av patientens besvÀr och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knÀartros, upplevda behandlingseffekter samt pÄ vilka grunder sjukgymnaster vÀljer behandlingsmetod.

Artros Àr en degenerativ ledsjukdom som innebÀr att brosket i leden successivt bryts ner. KnÀartros anses vara ett vanligt tillstÄnd dÄ 6-7% av befolkningen över 70 Är Àr drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik Àr en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestÀms av patientens besvÀr och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knÀartros, upplevda behandlingseffekter samt pÄ vilka grunder sjukgymnaster vÀljer behandlingsmetod.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltsĂ„ en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers funktionalitet och diversitet pĂ„verkas av förĂ€ndrad salthalt. TvĂ„ marina bakteriesamhĂ€llen har studerats och jĂ€mförts, dels ett SkagerraksamhĂ€lle samt ett ÖstersjösamhĂ€lle. Dessa tvĂ„ samhĂ€llen utsattes gradvis för hög respektive lĂ„g salthalt och efter avslutat experiment hade SkagerraksamhĂ€llet en lĂ„g salthalt dvs Östersjöbetingelse och ÖstersjösamhĂ€llet övergĂ„tt till hög salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att bĂ„de funktionalitet och diversitet pĂ„verkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis).