Hur värderas humankapitalet av externa bedömare?
Bakgrund och problem: Sverige har utvecklats via ett industrisamhälle till att mer och merbli ett tjänstesamhälle. Denna utveckling av tjänsteindustrin har lett till att personalenskompetens värdesätts allt högre.1 En typ av tjänsteföretag är kunskapsföretag. Ettkunskapsföretags ?tillgångar? består till stora delar av personalens kompetens. Iredovisningen tas traditionellt sett materiella tillgångar upp efter brukliga modeller, ochimmateriella tillgångar, dit humankapitalet räknas, har traditionellt sett inte tagits upp. Dettaförsvårar när man skall göra en korrekt företagsvärdering vid förvärv eller kreditgivning.Bedömningen av humankapitalet är subjektiv och därför svår att jämföra företag emellan.Samtidigt kan tillgången på humankapital vara direkt avgörande för företagets existens.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur kreditgivare värderar humankapital vidföretagsvärdering i en kreditbedömningsprocess eller vid en rådgivning inför försäljning ellerförvärv.Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att ta upp värdering av kunskapsföretag. Arbetetkommer vidare att begränsa sig till hur kreditgivare värderar ett företag vid enkreditbedömningsprocess eller vid en rådgivning inför försäljning respektive förvärv.Metod: Genom att göra intervjuer har vi använt oss av en kvalitativ metod. Därefter har denerhållna empirin analyserats med utgångspunkt av den teoretiska referensram vi valt.Resultat och slutsats: Vi anser att kreditgivare och konsulter i rollen som externaföretagsvärderare tar hänsyn till humankapitalet vid värdering av kunskapsföretag men mednågra förbehåll. De tar hänsyn till humankapitalet, men de gör det på olika sätt, omfattningoch under olika förutsättningar.På frågan hur kreditgivare och konsulter i rollen som extern företagsvärderare tar hänsyn tillhumankapitalet har vi kommit fram till att detta görs på många olika sätt men gemensamt äratt varje bedömning sker utefter det enskilda fallets förutsättningar. Saker som erfarenhet frånbranschen, att kredittagaren är känd, personer i företagsledningen etc. spelar stor roll ochbedöms från fall till fall.Förslag på framtida forskning: Det skulle vara intressant att ta reda på om det är någonskillnad mellan kreditgivning i stora städer kontra kreditgivning i små städer. Ett annatintressant ämne att titta på skulle vara vad det har för betydelse för samhället omkunskapsföretag blir bättre på att visa och mäta sitt humankapital, samtidigt som kreditgivareblir bättre på att hantera humankapitalet.