Jag har genomfört en undersökning av tvÄ ungdomsromaner, Det hÀnder nu och Regn och Äska, dÀr huvudtemat Àr icke-heterosexuell kÀrlek. Min metod kommer frÄn den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag pÄ de kapitel dÀr personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framÄt, och dÄ pÄ de processer dÀr nÄgon av dem alternativt bÄda Àr förstadeltagare. NÀr nÄgon av dem, bÄda eller fragment av dem Àr andradeltagare har jag Àven tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsÀtter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat pÄ de presuppositioner som sÀger nÄgot om instÀllningen till huvudpersonen och dess partners kÀrleksrelation.

Regiformerna har olika mÄlsÀttningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte Àr likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

Syftet med uppsatsen Àr att granska framstÀllningen av satslÀra i fem lÀroböcker som i dag anvÀnds i grundskolans senare Ärskurser. TvÄ av dessa Àr renodlade grammatikböcker medan tre Àr icke renodlade grammatikböcker.Min metod Àr undersökande/klassificerande, och jag jÀmför mitt resultat med tvÄ tidigare studier av grammatikavsnittet i lÀroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig frÄn de icke renodlade genom att upprepade gÄnger ha en ansats i beskrivningssÀttet som samspelar med "normen", dvs. den sprÄkvetenskapliga beskrivning av det svenska sprÄket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framstÀllningar av satslÀra som stÄr nÀrmast normen Àr ocksÄ vid en del tillfÀllen inkorrekta och vid flera tillfÀllen motsÀgelsefulla.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Skolpliktiga elever som under lÄng tid inte gÄr till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det pÄ vissa stÀllen bl.a. i projektform, nÀr annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestÄende av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod dÀr data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska trÀffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgÄr att mentorns kommunikation med hemmasittaren Àr viktigt.En mentor utses pÄ informella grunder efter bedömning av personlig lÀmplighet, sÄkallad ?fingertoppskÀnsla?.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsÀtts för naturvÄrdsÀndamÄl ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsÀgare och skogsbolag Àr vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsÀttningar Àn icke-certifierade skogsbruk. Syftet Àr att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter fÄr den naturvÄrd de betalar för, gÀllande just andelen frivilliga avsÀttningar, och om naturvÄrden hÄller en högre standard Àn den betrÀffande produkter vars ursprung Àr icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsÀgare och skogsbolag inte Àr fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter Àn ekonomiska för att frivilligt avsÀtta produktiv skogsmark för naturvÄrd. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvÄrd i allmÀnhet.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstÄnd hos hÀstar och omfattar all smÀrta frÄn buken. HÀstarna visar detta symptom pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvÀra foderbyten eller brist pÄ motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, Àr en grupp lÀkemedel som anvÀnds internationellt för att behandla smÀrta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och dÀrmed hÀmmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smÀrtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsÀttande egenskaperna.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: VÄrd i livets slutskede Àr en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primÀra uppgiften Àr inte att bota. Den Àr att lindra samt göra patientens sista tid i livet sÄ bekvÀm som möjligt. Palliativ sedering Àr en delvis ifrÄgasatt behandlingsmetod, men som ÀndÄ Àr vedertagen inom svensk och internationell sjukvÄrd. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vÄrd i livets slutskede.

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om lÀraren dessutom lÄter eleverna arbeta med teman som ar vÀsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns nÀr lÀrare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete pÄ min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar lÀnge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vÀgar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lÀrarna. Jag kommer att intervjua bÄde lÀrarna pÄ skolan ochsedan tillsammans med en grupp pÄ skolan ska jag utveckla denna plan..

VÀrdeskapande tid Àr nÄgot som skapar ett mervÀrde för kunden, nÄgot som förÀdlar produkten. TyvÀrr Àr stora delar av ledtiden för en produkt icke vÀrdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara sÄ hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som vÀrdeskapande Àr interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och sjÀlva kostnaden för lagerlokalen.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.