Bakgrund Storstockholms brandförsvar (SSBF) har sedan bildandet 2009 arbetat mot en mer kostnadseffektiv organisation. Detta Àr ett relativt nytt sÀtt att tÀnka inom rÀddningstjÀnsten. Denna typ av organisationer har traditionellt sett opererat utan kostnadsfokus. För att beskriva rÀddningstjÀnsten organisatoriskt har vi anvÀnt oss av teoribildningen kring high reliability organizations (HROs), organisationer som alltid sÀtter sÀkerheten först. Arbetet mot en kostnadseffektivare organisation beskriver vi i termer av new public management (NPM) och lean production (Lean).

Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.

Totalstation Àr den traditionellt mest anvÀnda metoden vid utsÀttning av husgrunder inför gjutning dÄ millimeterprecision krÀvs. Syftet med rapporten Àr att jÀmföra och belysa skillnaderna som uppkommer dÄ totalstation och GNSS anvÀnds för samma utsÀttning. Under produktionen av husgrunder pÄ JÀgarkolan etapp 1 i Kiruna gavs jag möjligheten hösten 2013 att utföra denna studie. Resultatet visar att GNSS Àr en mer ekonomisk och tidsmÀssigt effektivare metod medan totalstationen Àr den metod som ska vÀljas dÄ millimeterprecision krÀvs..

En stor del av genomförandet vid ett förvÀrv handlar om tillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat pÄ skillnader och likheter mellan förvÀrvsprocessen dÄ det lÀggs ett offentligt bud och förvÀrvsprocessen för ett icke-publikt förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrÄn teorin och anknyta den till empirin som vi har hÀmtat frÄn marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvÀrvsprocesser kan se ut beroende pÄ om ett bolag Àr noterat pÄ Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framstÀlls de olika problem som kan uppkomma dÄ den information som ges ut mÄste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det Àr möjligt att överföra hallbyggnadsteknik till produktion av smÄhus för att sÀnka produktionskostnaderna. Studien visar att hallbyggnadsteknik enkelt gÄr att överföra till en villa. Dessutom blir det billigare att bygga klimatskalet med vÄrt byggsystem jÀmfört med ett traditionellt prefabricerat smÄhus. Genom detta system kan den totala byggkostnaden för villan i jÀmförelsen sÀnkas med 3-10 % beroende pÄ vilket fasadmaterial som vÀljs..

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser pÄ relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. PÄ senare tid har revisorns grundlÀggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rÄdgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utlÀndska företag. Vidare visar forskning att förhÄllanden, sÄ som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande pÄverkan för resultatet av sÄ vÀl förhandlingar som diskussioner.

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Den tekniska miljön pÄ en röntgenavdelning kan orsaka oro och Ängest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hÄrda sÀngen/britsen, trÄnga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och Äsynen av nÄlar för kontrastinjektion kan upplevas som skrÀmmande. Det krÀvs kunskap om barns egenskaper, omvÄrdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser pÄ en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som anvÀnds i en röntgenundersökning. TvÄ frÄgestÀllningar anvÀndes för att nÄ detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjÀlper till att lyckas med undersökning av barn pÄ röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjÀlp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

USA:s vara eller icke varaEn svensk tidningsstudie om instÀllningen till USA:s medverkan i vietnamkriget.Studien Àmnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd stÀllde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgÄr frÄn tvÄ olika tidsperioder en frÄn 1965 och en frÄn 1972 för att utskönja i fall nÄgon förÀndring sker med instÀllningen över tid. Som teori anvÀndes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod anvÀndes en kvalitativ komparativ textanalys.Analysen visar att DN och Arbetet var de tvÄ tidningar som var mest kritiska till USA:s nÀrvaro medan Svd intog en mer USA-vÀnlig hÄllning. Det sker ingen större förÀndring över tid. Kritiken Àr dock nÄgot hÄrdare och mer rÀtt fram under den andra perioden..

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

IntensivvÄrdspatientens utsatthet Àr vÀldokumenterad. Deras livsvÀrld prÀglas bland annat av stress, maktlöshet, brist pÄ kunskap och kommunikation, sÄrbarhet och inre kaos. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrden befinner sig i ett rum dÀr det finns mycket avancerad teknisk apparatur och mÄnga stimuli frÄn omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men ocksÄ som skrÀmmande och livshotande. VÄrdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmÀrksammas av patienten, dÀrför Àr det av intresse att undersöka vad vÄrdpersonalen arbetar med inne pÄ patientrummet vid icke patientnÀra kontakt samt hur de arbetar.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Neuropati och angiopati Àr de frÀmsta orsakerna till att fotkomplikationer uppstÄr hos diabetiker och flertalet fotsÄr som uppkommer leder till amputation. I S:t Vincentdeklarationen som tagits fram av vÀrldshÀlsoorganisationen finns ett mÄl att antalet amputationer som orsakas av diabetesfot ska halveras. Att praktisera en god behandlingsregim kan förhindra progression av sÄr och dÀrmed en minskad risk för amputation. Denna litteraturöversikt syftar till att utreda vilka icke konventionella behandlingsmetoder och preventionsÄtgÀrder som finns för sÄr pÄ diabetesfot. Resultatets elva artiklar behandlar dessa omrÄden och visar pÄ olika metoder som kan vidtas, sÄsom NpHSS, Tretinoin, Citoprot- PŸ, elektrisk stimulering, larvterapi, vacuum kompression, hyperbariskt syre, tryckavlastande förband, C- peptid, temperaturmÀtning och PFC- strumpa.

I denna uppsats undersöks rÀntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den lÄngarÀntan)och aktieavkastningars prognosvÀrde för framtida real BNP tillvÀxt för 29 OECDlÀnder med en dynamisk icke-linjÀr paneldatamodell. Denna icke-linjÀra specifikation tillÄterför eventuella asymmetrier beroende pÄ om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder pÄ att bÄde aktieavkastningar och rÀntedifferensen, mellan tremÄnaders- ochtioÄrsrÀntan, har prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt. Sambanden Àr i linje med ekonomiskteori som förutsÀger att en minskad rÀntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare pÄ att aktieavkastningarhar högre prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt dÄ modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillvÀxttakt. Slutligen indikerar resultaten att rÀntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehÄller olika information gÀllande framtida tillvÀxttakt..