Syftet med uppsatsen Àr att granska framstÀllningen av satslÀra i fem lÀroböcker som i dag anvÀnds i grundskolans senare Ärskurser. TvÄ av dessa Àr renodlade grammatikböcker medan tre Àr icke renodlade grammatikböcker.Min metod Àr undersökande/klassificerande, och jag jÀmför mitt resultat med tvÄ tidigare studier av grammatikavsnittet i lÀroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig frÄn de icke renodlade genom att upprepade gÄnger ha en ansats i beskrivningssÀttet som samspelar med "normen", dvs. den sprÄkvetenskapliga beskrivning av det svenska sprÄket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framstÀllningar av satslÀra som stÄr nÀrmast normen Àr ocksÄ vid en del tillfÀllen inkorrekta och vid flera tillfÀllen motsÀgelsefulla.

Skolpliktiga elever som under lÄng tid inte gÄr till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det pÄ vissa stÀllen bl.a. i projektform, nÀr annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestÄende av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod dÀr data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska trÀffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgÄr att mentorns kommunikation med hemmasittaren Àr viktigt.En mentor utses pÄ informella grunder efter bedömning av personlig lÀmplighet, sÄkallad ?fingertoppskÀnsla?.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsÀtts för naturvÄrdsÀndamÄl ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsÀgare och skogsbolag Àr vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsÀttningar Àn icke-certifierade skogsbruk. Syftet Àr att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter fÄr den naturvÄrd de betalar för, gÀllande just andelen frivilliga avsÀttningar, och om naturvÄrden hÄller en högre standard Àn den betrÀffande produkter vars ursprung Àr icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsÀgare och skogsbolag inte Àr fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter Àn ekonomiska för att frivilligt avsÀtta produktiv skogsmark för naturvÄrd. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvÄrd i allmÀnhet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hÀlsans integre-ring i idrott och hÀlsa undervisningen. Studien handlar Àven om att undersöka elevernas upp-fattning till hÀlsofrÄgor i allmÀnhet. Uppsatsen genomfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige dÀr elever frÄn ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i tvÄ stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren frÄn bÄda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av habitus som en teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hÀlsa Àr starkt förknippat med fysisk aktivitet.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstÄnd hos hÀstar och omfattar all smÀrta frÄn buken. HÀstarna visar detta symptom pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvÀra foderbyten eller brist pÄ motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, Àr en grupp lÀkemedel som anvÀnds internationellt för att behandla smÀrta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och dÀrmed hÀmmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smÀrtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsÀttande egenskaperna.

Bakgrund: VÄrd i livets slutskede Àr en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primÀra uppgiften Àr inte att bota. Den Àr att lindra samt göra patientens sista tid i livet sÄ bekvÀm som möjligt. Palliativ sedering Àr en delvis ifrÄgasatt behandlingsmetod, men som ÀndÄ Àr vedertagen inom svensk och internationell sjukvÄrd. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vÄrd i livets slutskede.

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att söka en förstĂ„else för hur budgetprocessen kan tĂ€nkas vara utformad hos nĂ„gra utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förstĂ„else för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik anvĂ€nts. PrimĂ€rdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundĂ€rdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillĂ€mpar en Ă„rlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo Ă„ andra sidan tillĂ€mpar enbart ett prognosförfarande dĂ€r prognoser tas fram mĂ„nadsvis för fyra mĂ„nader framĂ„t.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska Àventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. HjÀltens handlingar Àr i fokus men Àven antagonisten och andra bikaraktÀrers handlingar Àr av vikt. Detta stÀlls mot den traditionella pliktetiken dÄ vi fÄr se om hjÀltens handlingar Àr förenliga eller strider mot den. En diskussion följer ocksÄ kring filmernas upplÀgg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen Àr..

Detta Àr ett arbete av juridisk karaktÀr och arbetet tar fasta pÄ kommersiell hyresrÀtt. Arbetets syfte respektive avgrÀnsning Àmnar besvara frÄgor gÀllande relationen mellan parterna i hyresförhÄllandet med fokus pÄ att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar sÄledes, utöver hyreslagens regler, Àven annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning Äsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet Àr dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebÀr studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjÀlp av intervjuer.

VÀrdeskapande tid Àr nÄgot som skapar ett mervÀrde för kunden, nÄgot som förÀdlar produkten. TyvÀrr Àr stora delar av ledtiden för en produkt icke vÀrdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara sÄ hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som vÀrdeskapande Àr interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och sjÀlva kostnaden för lagerlokalen.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via icke-traditionella banktjÀnster istÀllet för via traditionell in- och utlÄningsverksamhet. Ur detta lyfts frÄgan hur den nya trenden pÄverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. VÄr studie fokuserar pÄ banker i Skandinavien och belyser ocksÄ eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker.Syfte: Syftet med studien Àr att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjÀnsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer sÄsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr det empiriska materialet samlades in genom Ärsredovisningar frÄn skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgÄngar. VÄr empiriska insamling resulterade i data frÄn 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall pÄ 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointÀktsstruktur och kredit- och insolvens risk.Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointÀkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stÀrka befintlig teori om sambandet.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.