I jordbÀvningsdrabbade omrÄden Àr stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I mÄnga av dessa delar av vÀrlden lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begrÀnsad tillgÄng till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbÀvningsdrabbade omrÄden förstÀrks i olika mÄn, beroende pÄ jordbÀvningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania Àr ett sÄdant omrÄde som drabbas av smÄ till mÄttliga jordbÀvningar, dÄ och dÄ. DÀr förstÀrks byggnader med s.k.

Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra samisk förskola och deras arbete för att bevara det samiska sprÄket och den samiska kulturen. Hur arbetar de med sitt sprÄk och hur arbetar de för att stÀrka barnen i deras kulturtillhörighet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tillsammans med kvalitativa observationer och dokumentationer har jag fÄtt en bra bild av hur man arbetar pÄ förskolan. I min studie har jag kommit fram till att den förskola som var mitt studieobjekt hade utformat bÄde miljö och arbetssÀtt i syfte att stÀrka barnen i deras sprÄkliga utveckling samt att de gav barnen upplevelser av den samiska kulturen pÄ sÀtt som gjorde att barnen kunde knyta an detta till sin egen hemkultur, men ocksÄ pÄ sÀtt dÀr barnen fick upplevelser av traditionell samisk kunskap och samisk historia..

Det har tidigare rapporterats att icke-stammande personer har en tydlig vÀnstersidig cerebral lateralisering vad gÀller talmotoriken, vilket visas genom ökad högersidig aktivering i lÀppmuskulaturen. Personer med stamning har Ä andra sidan föreslagits ha ett vÀnstersidigt eller bilateralt aktiveringsmönster av talmuskulaturen. Detta antas vara en av orsakerna till stamning. Testdeltagarna i aktuell studie bestod av 11 stammande och 13 matchade icke-stammande vuxna. Uppgifterna bestod av ordrepetition, ordgenerering samt att puta med lÀpparna.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Bakgrund och problem:VarumÀrket som tillgÄng har pÄ senare Är vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgÄngarna som ett företag har, ett varumÀrke har bÄde en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkÀnnande har ocksÄ ökat behovet och ocksÄ kraven pÄvarumÀrkesvÀrderingar och hur de utförs. VÀrderingsprocessen Àr dock svÄr och i vissmÄn otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera vÀrderingsprocessen, dock sÄtar dessa standardiserade metoder inte hÀnsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie Àr undersöka vad som Àr vÀrdeskapande för ett varumÀrkeoch vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid en vÀrdering. Studien tittar pÄ hur vÀrderareanvÀnder icke-finansiella faktorer i sina vÀrderingsmodeller och i slutÀndan förklaravilka eventuella brister som finns i vÀrderingsprocessen.AvgrÀnsningar:Syftet avgrÀnsas till hantering av varumÀrken baserat pÄ deras stora pÄverkan pÄ ettföretags börsvÀrde.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vÄrden vid lÄngvarig icke-malign smÀrta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smÀrtbedömningen som en utmaning och ansÄg att nÀr de inte trodde pÄ patientens smÀrtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vÄrdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att fÄ en diagnos och att hÀnsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mÄl och vÄrdpersonalens mÄl med behandlingen inte alltid stÀmde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med lÄngvarig smÀrta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfÀllig.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhÄller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan pÄverkas av mÀrksprÄket XML eller eXtensible Markup Language som det stÄr för. Under utrednings gÄng har vi stött pÄ vissa motgÄngar. MotgÄngarna bestod av att Àmnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vÄr hypotes. XML anvÀnds helt enkelt inte inom elektronisk fakturering pÄ det sÀtt vi förutsatt. Vi har dÀrför löst problemet genom att jÀmföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjÀlp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss pÄ vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vÄr bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har Àven beskrivit vilka tillÀmpningar XML kan anvÀndas pÄ, samt beskrivit fakturering, bÄde hur den kan ske manuellt dvs.

Syftet Àr att urskilja faktorer som pÄverkar en svensk konsuments uppfattning om vad som Àr en underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelse. Genom att vara explorativa kan vi generera de faktorer som visar pÄ vad det Àr i shoppingen som kunder uppfattar som underhÄllande respektive icke-underhÄllande bestÄndsdelar i shoppingupplevelsen. Vidare vill vi fÄ en förstÄelse för hur en underhÄllande och rolig shoppingupplevelse kan skapas för svenska konsumenter och hur denna kunskap kan anvÀndas rent praktiskt ur ett konsumentperspektiv. Den ökade förstÄelsen medverkar till att vi ska kunna beskriva konsumentens upplevelse. Resultatet av undersökningen blev tolv faktorer som pÄverkade den underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelsen.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.