Sök:

Sökresultat:

4184 Uppsatser om Icke materiella tillgćngar - Sida 8 av 279

Icke-farmakologisk behandling av oro hos personer med demens : en litteraturstudie

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan anvÀndas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade pÄ oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som anvÀndes vid mÀtning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gÀllande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna lÀste, översatte och sammanstÀllde först enskilt de valda studierna för att frÀmja ett objektivt förhÄllningssÀtt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan pÄ orosnivÄn hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivÄn hos personer med demens.

"Hvad beholder jeg da tilbage?" ÖversĂ€ttning av icke-verbal kommunikation till svenska och engelska i tretton av H.C. Andersens sagor

I denna uppsats jÀmförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översÀttningar till svenska och engelska. Det som undersöks Àr hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översÀttarnas val fÄr..

Mitt tillva?gaga?ngssa?tt att teckna serier

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Den Animerade Psykopaten : Och hur den uppfattas jÀmfört med sin icke-animerade motsvarighet

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

Vinst eller icke? ? En studie om incitamentens tillÀmpning pÄ icke-vinstdrivande friskolor i Sverige.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer pÄ den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som Àr av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka frÀmst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat pÄ olikheter mellan lÀnder sÄsom Sverige och USA aktualiseras frÄgan om incitamenten kan appliceras pÄ den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med tvÄ friskolor i StockholmsomrÄdet dÀr jag har sökt svar pÄ uppsatsens centrala frÄga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stÀmmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej Àr av den karaktÀren som teorin pÄvisar.

Icke farmakologiska metoder för att lindra postoperativ smÀrta hos vuxna

Postoperativ smÀrta Àr relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med operation. Denna smÀrta kan mÄnga gÄnger vara svÄr att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smÀrta hos vuxna. Metoden som anvÀndes bestod av en litteraturstudie dÀr data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vÀgledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

?verl?telse av avtal vid insolvens - utan medkontrahentens samtycke. Om kommissionens f?rslag om pre pack och medkontrahentens intressen i att v?lja sin avtalsmotpart

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Icke-finansiella mÄtt, vÀgen till framgÄng? : - en jÀmförande studie av företag med olika kreditklassificeringar

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvÀrderingsmodell baseras frÀmst pÄ finansiella mÄtt vid kreditklassificering. SÄledes undrar vi om anvÀndandet av icke-finansiella mÄtt kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgÄng jÀmfört med andra kreditvÀrdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en enkÀtstudie av AAA- samt B-företagens anvÀndande och hur vÀl de presterar i de icke-finansiella mÄtten se om de icke-finansiella mÄtten har nÄgon betydelse för ett bÀttre eller sÀmre kreditbetyg.Teori: Vi har anvÀnt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och HenrisŽ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att faststÀlla genomsnittliga och statistiska skillnader (p-vÀrden) mellan företagen.Empiri: MedelvÀrden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-vÀrden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna nÄgra övergripande samband mellan de icke-finansiella mÄtten och ett visst kreditbetyg..

Socioekonomisk bakgrund och l?sf?rst?elsef?rm?ga i grundskolan: en systematisk litteraturstudie

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Den tysta litteraturen : En studie om den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i skolans undervisning

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Kortare avbrott för vistelse i Sverige och tredje land : Skatteverkets stÀllningstagande i förhÄllande till legalitetsprincipen

För att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr inte den skattskyldige pÄ grund av semester, tjÀnsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer Àn sex dagar för varje hel mÄnad som anstÀllningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anstÀllningsÄr. Lagtexten uppstÀller sÄledes en begrÀnsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land Àr inte begrÀnsade i lagen.Skatteverket har dock lÀmnat ett stÀllningstagande enligt vilket den skattskyldige inte fÄr vistas mer Àn 96 dagar per anstÀllningsÄr eller Ätta dagar per mÄnad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. StÀllningstagandet har ifrÄgasatts dÄ det begrÀnsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för stÀllningstagandet. Enligt legalitetsprincipen fÄr ett stÀllningstagandes materiella innehÄll inte uppstÀlla nya rekvisit för tillÀmpning av lagregler, eller utan stöd av gÀllande rÀtt förorda en omotiverat snÀv tolkning av rÀttsregler. Uppsatsens analys visar att stÀllningstagandets materiella innehÄll inte Àr förenlig med gÀllande rÀtt vad gÀller sexmÄnadersregeln.

Moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningars inflytande pa? individers motivation beroende pa? om arbetsuppgifterna karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet : - En fallstudie pa? Philips Consumer Lifestyle Nordic AB och Fo?retag B

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Att leva med lÄngvarig icke-malign smÀrta

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Personer med lÄngvarig icke malign smÀrta upplever att smÀrtan kontrollerar och begrÀnsar dem i vardagen.

Icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

Operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter vid akut traumaoperation ? ur operationssjuksk?terskors och traumakirurgers perspektiv

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->