Sökresultat:
4201 Uppsatser om Icke materiella tillgćngar - Sida 7 av 281
Styrning i icke-vinstdrivande organisationer : En litteraturöversikt och fallstudie
Organisationer med ÀndamÄlet att tillfredstÀlla andra behov Àn rent finansiella har ett problem i att vÀlja en tillrÀckligt bred men samtidigt hanterbar uppsÀttning av mÄtt för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller anvÀnder vi dÀrefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vÄr fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i Àr Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrÀdan ? Dashboard. DÄ modellerna Àr utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi pÄ nÄgra av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.
Monokulturella eller interkulturella sprÄkliga praktiker i förskolan? : En studie om sociala och materiella resursers betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan
Andelen förskolebarn som vÀxer upp med ett eller flera sprÄk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn Àr det viktigt att fortsÀtta utveckla sitt första sprÄk, modersmÄlet, samtidigt som de lÀr sig svenska. Forskning visar att det Àr i förskoleÄldern de bÀsta förutsÀttningarna för att utveckla tvÄsprÄkighet och lÀgga grunden till lÀs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvÄsprÄkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska sprÄket utan ocksÄ i sitt första sprÄk. Eftersom det inte sker nÄgon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmÄlet eller modersmÄlsstöd istÀllet för modersmÄlsundervisning.
Finns det plats för employer branding i platsannonserna? : - en diskursiv analys av organisationers publicerade platsannonser Är 1996, 2005 och 2014
Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.
Det auditiva narrativets dieges : En undersökning i icke-diegetiskt ljudnarrativ
En undersökning rörande narrativ förmedlade genom anvÀndandet av icke-diegetiska ljud som inte Àr talad skrift, sprÄk eller musik. .
Intellektuellt kapital och icke-finansiella intÀkter : Om kundens bidrag till kunskapsföretagets tillgÄngar
Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.
à rsredovisningens nytta :  För ickeprofessionella investerare
Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare anvÀnder Ärsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta Ärsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska Àven undersöka om icke professionella investerare har nÄgra problem i tolkningen av Ärsredovisningar.Metod: Uppsatsen anvÀnder bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkÀt.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av Ärsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberÀttelsen och revisionsberÀttelsen anvÀnds mest. Det som upplevs svÄrast Àr vÀrderingar i balansrÀkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda pÄ vilken hÀnsyn det tas till investerare med lÀgre ekonomisk kunskap vid upprÀttandet av Ärsredovisningar. .
Handbollsspelares uppfattningar om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning
Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes Ät gÀllande uppfattningar om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning jÀmfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 mÀn (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll pÄ elit- respektive icke elitnivÄ. Studien utfördes med hjÀlp av frÄgeformulÀr (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de Àr mer uppgiftsmotiverade Àn resultatmotiverade och frÀmst anvÀnde tÀvlingsmÄl.
NÀr tron pÄ neutralitet krockar med verkligheten: en
religionsvetenskaplig fallstudie om icke-konfessionell
undervisning och blinda flÀckar.
Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, dÀr jag valde att kartlÀgga hur gymnasielÀrare vid samhÀllsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjÀlp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.
Icke-professionella modeller i modereklam - En fallstudie av MQ:s reklamkampanj
Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestÄende av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. UtifrÄn studien kan det konstateras att det har nÄgon betydelse om klÀdföretag anlitar professionella eller icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primÀra för konsumenterna Àr att modellen Àr attraktiv och har utstrÄlning. Modereklamen ska Äterge en kÀnsla av glamour, skönhet och ett efterstrÀvansvÀrt ideal som Àr anpassat efter mÄlgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att icke-professionella modeller innebÀr ett strategiskt val av klÀdföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumÀrkeskÀnnedom hos sin mÄlgrupp.
Bland barn, dockrum och soffor - Barns uppfattningar om sin förskolas inomhusmiljö ur ett posthumanistiskt perspektiv
Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar av
sin förskolas inomhusmiljö. Vidare Àr syftet att undersöka hur barnens tal om olika
platser kan förstÄs med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin om
agentisk realism. Studien Àr kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer med
barn. Jag har anvÀnt mig av intervjumetoden ?walk and talk? , vilket innebÀr att jag
genomfört gÄturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön.
Icke-farmakologiska ÄtgÀrder mot postoperativt illamÄende och krÀkningar
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska ÄtgÀrder som kan göra att incidensen av postoperativt illamÄende och krÀkningar minskar. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska ÄtgÀrder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjÀlpa mot postoperativt illamÄende och/eller krÀkningar Àr baserade pÄ den österlÀndska lÀran om mÀnniskan. Med stimuleringar av vissa bestÀmda punkter pÄ kroppen kan incidensen av postoperativt illamÄende och krÀkningar minskas. Det finns flera sÀtt pÄ vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras.
TOMHET : Att möta en rÀdsla
Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.
Skillnaden mellan konstnÀrer och konstnÀrer : En studie om vilken roll den icke vÀsterÀndske konstnÀren har i det svenska kulturlivet
I vÄr uppsats vill vi belysa de icke vÀsterlÀndska konstnÀrernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjÀlp av en postkolonial teori vill vi titta nÀrmare pÄ hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsÀttningar de har att verka inom kultursektorn pÄ samma villkor som de etniskt svenska konstnÀrerna. Konst Àr grÀnsöverskridande, men trots det sÄ görs det skillnad pÄ konst och konst, vi att undersöka varför, i förhÄllande till vÄr teori..
Att leva med lÄngvarig icke-malign smÀrta
Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.