Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som innebär att vi förbrukar varor och tjänster i en hög takt och konsumtionsbeteendet styrs inte enbart av behov utan snarare av en vilja att förnya och att stärka vår sociala position. Den ökade konsumtionen har lett till ett köp och släng beteende som tär på jordens resurser och om företag på något sätt kan undvika detta är det positivt ur både ett samhälls- och miljöperspektiv. Ett sätt att få konsumenterna att köpa färre produkter och mer sällan är att öka graden av design i produkten och därmed förlänga produktens hållbarhet. Design har som första uppgift att säkra människans överlevnad och när basbehoven är uppfyllda kan design även användas för att göra livet mer bekvämt och innehållsrikt. Begreppet design handlar inte enbart om utseende, utan innefattar per definition funktionalitet och målet med design är att uppfylla behov hos användarna både vad gäller funktion och utseende.

Arbetet har handlat om hur jag som designer kan skapa uppmärksamhet kring golvproducenten Kährs och deras produkter i framtiden. Företaget hade inte några önskemål eller ramar för projektet och jag valde då själv att ta fram en sittmöbel för offentlig miljö, med särskilt fokus på väntrum och hotellobbys. Observationer och intervjuer har utgjort arbetets bas. Jag har även studerat turism och svenskhet för att hitta en knytpunkt mellan företaget, de rumsliga kontexterna och projektets mål.Designprocessen har startats med ITK och idégenereringsmetoder. En skissprocess har sedan löpande genom hela arbetet styrt detta framåt. Efter analys av företaget och den research jag gjort skapade jag en möbel för kortvarigt sittande. Form och uttryck skissades fram utifrån målet att skapa uppmärksamhet kring företaget och deras produkter.Resultatet är en sittmöbel som kan användas enskilt, men är anpassad för att sammanfogas i ett modulsystem.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära.

Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa..

Va?rdet hos konsumenter definieras och utva?rderas pa? ma?nga olika sa?tt. Denna uppsats a?mnar testa en modell fo?r att ma?ta varuma?rkesva?rde och se om den kan anva?ndas fo?r att ma?ta produktva?rdet fo?r en oka?nd produkt i dagligvaruhandeln. Detta genom att applicera modellen pa? produktens produktnamn.

På dagens fönsterglasmarknad har produkter med samma funktioner och utseende fått olika namn. Detta är förvirrande och gör det svårt för en person som ska beställa fönsterglas att jämföra olika tillverkares produkter med varandra. Rapporten är tänkt som en översikt på de olika fönsterglasen som finns på marknaden idag och även på sådant som kan bli aktuellt i framtiden. Den berör också sådant som kan vara av värde att veta vid användning av fönsterglas. Målgruppen är alla som kan tänkas ha intresse i ämnet - alltifrån hobbybyggaren till fackmän i byggbranschen.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare.

Då statistik visar på att medelpriset i Norrbottens län för en kubikmeter skog är avsevärt mycket lägre än motsvarande kubikmeter skog i länen kring Mälaren har undersökningens syfte varit att jämföra köp av skogsfastigheter som genomförts av privatpersoner under åren 2003 till våren 2006 i de ovanstående länen. Tyngdpunkten har lagts på att ge läsaren en helhetsbild över skogsägares personliga uppfattningar om pris, tillvägagångssätt vid förvärv, värdering av olika icke-monetära och monetära värden samt deras uppfattning om framtida prisutveckling för skog och mark. Liknande undersökningar har tidigare gjorts i Sverige men ingen av dessa har studerat två så väsentligt skilda geografiska områden. Metoden för datainsamling har bestått av en enkätundersökning via telefonintervjuer med 40 stycken skogsägare vilka samtliga förvärvat en fastighet under den valda perioden. Svaren på enkäterna har sedan sammanställts och analyserats varvid ett rad intressanta resultat har uppnåtts.

Skyltfönstret är butikens ansikte utåt och ett sätt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmärksamhet, med hjälp av olika produkter och varumärken. Därför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor på ett kommunicerande och säljande sätt, som uppmärksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtänkt och väl utformat skyltfönster bibehåller även konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet även till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om butikens skyltfönster används som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.

För att på ett bättre och smidigare sätt kunna hantera distributions- och produktionsplaner installerade Bic år 2001 en centraliserad mjukvara för styrning av lager. En inparameter till denna är säkerhetslagernivån. För närvarande sker beräkningarna av säkerhetslagernivåerna på ett mycket grundläggande sätt vilket tar mycket tid och arbete i anspråk då uträkningarna till största delen görs för hand.Generella teorier med anknytning till beräkning av säkerhetslager undersöks för att senare sättas i relation till Bics specifika situation. Den ursprungliga modellen utökas med sådana parametrar som har en inverkan på säkerhetslagernivån men för vilka hänsyn ej är tagen i dagens läge. Tillexempel studeras hur avvikelser mellan prognoser och efterfrågan, varianser i ledtid, och A,B,C klassificering av produkter kan få inflytande på säkerhetslagernivån.Många produkter saknar, eller har bristfällig underlagsinformation för uträkningarna.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Sambandsexponeringar innebär att två produkter, en basprodukt och en komplementprodukt, exponeras intill varandra, där tanken är att ett intresse ska väckas för komplementprodukten och därmed skapa merförsäljning. I den här studien kommer endast komplementprodukten att undersökas för att se hur exponeringen påverkar försäljningen. För att exponeringen ska fungera krävs det att produkterna har ett naturligt samband och antingen köps vid samma tillfälle eller används tillsammans. I dagens samhälle trivs konsumenterna med att bli inspirerade till köp och ser gärna att butiker har en lösningsorienterad exponering. Tidigare forskning tyder på att en välkomponerad sambandsexponering kan öka försäljningen med 500-800 procent.Syftet med studien är att undersöka hur sambandsexponeringar kan påverka butikers försäljning, men även bidra med värdefull kunskap om ämnet för både blivande och nuvarande butikschefer.