Sökresultat:
192 Uppsatser om ITP-planen - Sida 5 av 13
Tillgänglighet hela vägen - för funktionshindrade men även för alla andra - fallstudie: några service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort samt större stråk däremellan
Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För
det krävs bl.a. en god tillgänglighet.
År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som
ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder
åtgärdas senast år 2010.
Hovedplan vann 2010 - 2013, Hammerfest kommune
Hammerfest kommune ligger i Finnmark fylke og har en befolkning på 9407 innbyggere. Hammerfest kommune har hatt en positiv utvikling siden vedtaket om utbygging av gassfeltet Snøhvit utenfor kysten av Finnmark. Dette har skapt stor aktivitet, etablering av nye virksomheter, vekst i sysselsetting og folketall. Det innbærer at de endringene som kommunen har hatt siden vedtaket i gassutbygging, og forventningene til den videre utviklingen, danner grunnlag for problemstillingene i hovedplan for vannforsyning. Målet med planen er å kartlegge dagens status med hensyn til vannforsyning i Hammerfest kommune.
Bostadshus i Stadshagen
Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig.Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum.
Inaktuella detaljplaner
Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas.
Krigsspel i beslutsprocessen
I den svenska försvarsmakten har på senare år, bland annat i samband med attSverige börjat nyttja NATO:s ?Guidelines for Operational Planning?, intresset för spel ökat bådepå Försvarshögskolan och inom Försvarsmakten. Denna uppsats syftar till att undersöka hurkrigsspel kan bedrivas för att stödja framtagandet av en stridsplan samt sedan att pröva planeninnan den sätts i verket. Uppsatsen har också som målsättning att ta fram några grundläggandeprinciper för krigsspelens genomförande.Inledningsvis genomfördes övergripande litteraturstudie som ledde fram till tre hypoteser. Dessaprövades sedan mot två olika fallstudier.De sammanfattande slutsatserna är att två olika typer av spel behövs, en kreativ modell somhjälper till i själva planeringsprocessen och ett prövande modell som hjälper till med beslutsstödetinför verkställandet av planen.
En Kognitiv Profil av Äldre och Minnande : En Kombination av ett Standardiserat mått, Observationer och Självskattning
Forskning i laboratoriemiljö har visat att ökad ålder medför kognitiva nedsättningar vilket bland annat gäller för episodiskt minne. Däremot visar annan forskning att konsekvenserna för äldre i deras vardagsliv inte är så stora trots ökade kognitiva nedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka äldres hantering av minnessituationer i vardagslivet i relation till ett standardiserat mått för episodiskt minnesförmåga samt självskattning. Studien består av intervju- och observationsorienterade tillfällen om handling och matlagning, ett episodiskt minnestest, samt utförande av ett självskattningsformulär gällande användning av minneskompensatoriska strategier.Analysen pekade på fyra slutsatser som behöver framtida validering. Dessa är: (1) för att svaren på självskattningsformuläret ska skildra hur de kompensatoriska strategierna används i verkligheten måste individerna först medvetandegöras om vilka strategier de använder sig av; (2) i vilken utsträckning en individ planerar inför en aktivitet påverkar hur aktiviteten formas och således även minnesaktiviteten; (3) att planera och att hålla sig till sin planering är kognitivt belastande, vilket gör så att individer som är högpresterande med avseende på minnesförmåga har lättare för att planera en aktivitet samt hålla sig till planen och (4) att nedsättning i minnesförmåga medför en mer problemorienterad hantering av minnessituationerna..
Inaktuella detaljplaner
Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit
inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade
planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras
eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som detaljplaner.
Dessa inaktuella detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut
om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka
undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas.
För att kunna få svar på dessa frågor genomfördes tre olika forskningsmetoder;
enkätunder-sökning, intervju samt fältobservation av detaljplaner inom
Västerviks tätort.
Efter de nya spelreglerna : vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.
APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande
Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande där väderskydd inte används. Spelar APD-planen en viktig roll när det gäller väderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjälp av litteratur och fallstudier är detta frågor som vi ska försöka besvara. Använd litteratur består av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet består av fallstudier där tre platschefer intervjuats.
IUP i särskolan : En kvalitativ innehållsanalys av indiviuella utvecklingsplaner
Att upprätta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan kommit fram till att många skolor brister när det gäller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien är att undersöka innehållet i individuella utvecklingsplaner i särskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och målformuleringarnas innehåll.
Ungdomsidrott och konkurrens : Vad lär sig unga idrottare i idrottspraktiker med hög konkurrens?
Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt.Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens. Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns. Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar. Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade.
Planeringsverktyg för prognostisering av utlastningsgrad vid skivrasbrytning
Vid underjordsbrytning såsom den i Kiirunavaaragruvan är det idag näst intill omöjligt att inte lämna kvar något av den bortsprängda malmen. I detta examensarbete har ett planeringsverktyg utvecklats för att bättre kunna prognostisera utlastningsgraden för de planerande brytningskransarna. Detta har gjorts för att minimera mängden kvarlämnad malm, vilket förhoppningsvis i slutändan kan leda till en ökad utlastningsgrad och därmed en ökad vinst för företaget. Syftet med examensarbetet är att, utifrån befintliga planerings- och produktionsdata, skapa en modell för planering, uppföljning och åskådliggörande av planen och uppföljningen av utlastningsgraden. Planeringsverktyget är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för företagets planerare i deras arbete med att ta fram en prognos för utlastningsgrad.
Vad lär sig våra unga handbollstalanger? : En studie om situerat lärande i två svenska ungdomshandbollslag.
Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas.
Efter de nya spelreglerna - vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en
offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett
bostadsbyggande som omges av komplexa
lagar och strukturer.
Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar
(2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1)
Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och
marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga
byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör
exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.
Gallringens påverkan på lönsamheten i fjällnära skog i norra Sverige
Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markägaren kan få ett netto vid en tidigare tidpunkt än slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval.
Syftet med denna studie är att se hur lönsamheten ser ut när gallring tillämpas på en fastighet i Norrbottens fjällnära skogar. Särskilt med tanke på den låga tillväxten och det tranportavdrag som industrierna har på massavedspriset.
Indata för denna studie är en grön skogsbruksplan från en privatägd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, när och hur skötselåtgärder tillämpas för att få det högsta nuvärdet på fastigheten över en planeringshorisont utefter vad användaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts.
? Gallring med transportavdrag
? Ingen gallring med transportavdrag
? Gallring utan transportavdrag
? Ingen gallring utan transportavdrag
Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvärde med 10,8 % vid 1,5 % ränta jämfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.