Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser.

Factoringbranschen är en snabbväxande bransch som erbjuder många företag nya sätt att finansiera sitt rörelsekapital. Factoringtjänster går ut på att köpa kundfordringar från företag eller att låta företag pantsätta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillväxt. Den svenska forskningen på området har dessvärre inte upplevt samma tillväxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige.

Oberoende och objektivitet är två begrepp som diskuteras flitigt inom revisionsbranschen. Dessa två grundbegrepp ska revisorerna sträva efter för att kunna ge klienternas intressenter en försäkran om att den information de tar del av överensstämmer med verkligheten. Dessa begrepp sattes ur balans då revisionsbranschen i början av 2000-talet skakades av två stora redovisningsskandaler där en av de fem största revisionsbyråerna i branschen blev tvungen att lägga ner sin verksamhet på grund av att de bland annat tillhandahöll tjänster som krockade med oberoendet och objektiviteten, med ett annat ord kallat byråjäv. Dessa skandaler bidrog till diskussioner angående revisorns oberoende vilket bland annat har lett till införandet av en lagändring angående byråjäv som innebär en skärpning av bestämmelserna. Då lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2007 har revisionsbyråerna ännu inte sett effekterna av lagändringen fullt ut eftersom de inte vet hur klienterna kommer agera i samband med denna förändring.

Oberoende och objektivitet är två begrepp som diskuteras flitigt inom revisionsbranschen. Dessa två grundbegrepp ska revisorerna sträva efter för att kunna ge klienternas intressenter en försäkran om att den information de tar del av överensstämmer med verkligheten. Dessa begrepp sattes ur balans då revisionsbranschen i början av 2000-talet skakades av två stora redovisningsskandaler där en av de fem största revisionsbyråerna i branschen blev tvungen att lägga ner sin verksamhet på grund av att de bland annat tillhandahöll tjänster som krockade med oberoendet och objektiviteten, med ett annat ord kallat byråjäv. Dessa skandaler bidrog till diskussioner angående revisorns oberoende vilket bland annat har lett till införandet av en lagändring angående byråjäv som innebär en skärpning av bestämmelserna. Då lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2007 har revisionsbyråerna ännu inte sett effekterna av lagändringen fullt ut eftersom de inte vet hur klienterna kommer agera i samband med denna förändring.

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.

Bakgrund och problem: I takt med de utvecklade ekonomiernas framskridande och enalltmer långtgående automatisering har mycket av ekonomins fokus flyttats från de renodladetillverkningsindustrierna till service- och tjänstenäringarna, i vilka det intellektuella kapitaletofta är en viktig hörnsten. Med denna förändring har kritiska röster höjts angående attteorierna kring strategiformulering och strategiuppföljning inte täcker in de villkor somkunskapsintensiva företag arbetar under.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur svenska arkitektbyråers strategier återspeglardet i branschen stora beroendet av intellektuellt kapital samt att undersöka hur byråernaarbetar med ekonomistyrningsmässig strategiuppföljning. Studien syftar även till att klarläggahuruvida, och i sådana fall på vilket sätt, denna ekonomistyrningsmässiga uppföljning skullekunna utvecklas.Metod: En deskriptiv forskningsansats har använts för att tillgodose studiens forskningssyfte.Resultatet understöds av kvalitativ data av såväl primär som sekundär karaktär. Primärdatanhar i första hand inhämtats genom intervjuer med företrädare för svenska arkitektbyråermedan sekundärdatan till stor del härstammar från forskningsartiklar.Teori: Det teoretiska avsnittet grundar sig på teorier rörande strategiformulering, intellektuelltkapital, kunskapsspridning samt prestationsmått som ekonomistyrningsverktyg.Resultat: De undersökta arkitektbyråerna har inga genomarbetade strategidokument ellertydligt formulerade strategier. Istället arbetar de utifrån olika kärnvärden.

Bakgrund: Business Intelligence är ett avancerat IT-verktyg och BI-branschen är glödhet.Företag konsolideras och nyligen äntrade Microsoft, det enda företaget i världen som anses haen monopolposition, marknaden. Aktörerna på BI-marknaden slår sig för bröstet och hävdaratt de är bäst på att leverera dessa lösningar till företag. BI-verktygen har fleraanvändningsområden bland annat prestationsmätning. En effektiv prestationsmätning kräveren stark koppling mot företagets strategi men studier har identifierat problem i relationenmellan strategi-prestationsmätning-avancerad IT. Det faktum att få studier ha gjorts berörandedet relativt nya begreppet BI och att fler studier behöver göras kring strategiprestationsmätning-avancerad IT-relationen, formulerade vi frågeställningarna: Hur arbetar ettföretag med prestationsmätning och använder de ett BI-verktyg för detta?Syfte: Vi har valt att dela in vår studie i delsyften.Delsyfte 1: Beskriva hur företaget arbetar med ekonomistyrning i allmänhet ochprestationsmätning i synnerhet.Delsyfte 2: Undersöka de bakomliggande faktorerna kring vilken roll Business Intelligence (isamverkan med ERP) spelar i företaget.Metod: Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod baserat på fem separata intervjuer.Intervjuerna var närmare bestämt av formen kvalitativa, icke-standardiserade, strukturerare,målinriktade ämnesintervjuer.

Titel: Förbättringspotential för inköpsstrukturen i byggbranschenFörfattare: Patrik Andersson, Henrik Ohlsson, Technology Management Handledare: Fredrik Friblick, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds UniversitetChrister Kedström, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Problemställning:Kostnadsstrukturen för materialinköp är komplex för densvenska byggbranschen, varför inköpsförfarandet är dåligtutvecklat. Peter Kraljics inköpsmodell har visat sig vara förgenerell i komplexa branscher och behöver troligtviskompletteras med fler teoriområden omkostnadsbesparingar skall kunna göras vid materialinköp. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka ytterligare aspektersom kan komplettera Kraljics inköpsmodell och därigenom ibyggbranschen identifiera vilka förändringar i inköpsbeteendetsom kan generera kostnadsbesparingar. Metod: Initialt samlande författarna in kunskap om inköp medinriktning mot byggbranschen genom etablerade teoretiskatankegångar. Den efterföljande datainsamlingen gjordesfrån NCC och deras leverantörer med utgångspunkt i ettbyggprojekt i Lund.

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering på redovisningsområdet har lett till attinternationella normbildande organ har fått en större betydelse. IASB är en sådan organisationvars normer och regleringar är numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.Medlemsländerna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar värdeförändringar på materiella anläggningstillgångar är enhetliga.Materiella anläggningstillgångar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnläggningstillgångar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anläggningstillgångar utgören omfattande del av tillgångsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron på denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för många former av placeringar. Det ställerfrågan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till mer förståelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillämpningen av IAS 36 vid en lågkonjunktur.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Ayen Technology AB i Haparanda som är ett litet företag inom satellitkommunikationssektorn. Syftet bakom projektet var att utveckla en takmonterad, motoriserad antenn för satellitkommunikations vanligen kallad ?Drive-away? eller SNG i branschen. Detta skulle bli en helt ny produkt för Ayen Technology. Man skulle utgå från en existerande reflektor utvecklad till en annan produkt utvecklad av företaget.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Kommunikationen har en viktig roll i en allt mer konkurrerande värld. Den är grunden för funktionella organisationer och nöjda medarbetare och därmed generar kommunikationen värde. Idag ses effektiv kommunikation som en tillgång inom organisationer som framgångsrikt har implementerat kommunikationsstrategier.Den här studien berör Peab, ett svenskt byggnadsföretag som har en stark marknadsposition som ett av de tre största i Sverige. Studien behandlar kommunikationen mellan tillvalshanterare och arbetsledare vid tillvalsprocessen i samband nyproduktion av bostäder. Problemet har bestått i att kartlägga hur kommunikationen ser ut mellan dessa och med syftet att ge förslag på vad som kan förbättras.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS.I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden.